ring samt lörrådens försiaärkarde, bDestreds endas:l.. nyttan af en plan, som derför afser 45 års tid, då let nybyggda redan börjar blifva obrukbart. Att st inslå 840,000 rdr för tre dugliga linieskepps nerruggning till dåliga fregatter, då man kan nybygge ådana för omkring hälften, var ändamålsvidrigt — medan de tre då hellre kunna få antaga rollen a! Blockskepp och nya frogatter förstärka flottan Mer väst vore att vänta med äfven detta, till dess at: nan får se utvecklingen af uppfinningar och förvättringar i främmande flottor, samt spara allt hvad sparas kan urder en icke hotad fred. Slutligen fästades uppmärksamheten på den besparing som kunde vinnas genom indragningen af Götheborgs station. Föreningen med Norge cch norrskarnes, som det synes, ändamålsenligare bemödanden att få en brukbar skärgårdsflotta, betryggar försvaret af Bohuslänska skärgården. Om nu ett linieskepp och en fregatt eller korvett ades, såsom exerciseskader utanför Götheborg cch Marstrand, samt den sednare användes till seglations sfniogar i Nordsjön, så kostads det mindre, än unlerhållet af en hel stations befäl, civilstat, byggnaler, m. m. och flottan vann öfning, Götha elfs utopp försvar, och äfven utsgsendet af en sjömakt unlerhölls. Nu tjena da långväga korvettutsändninjarne blott till stor kostnad, utan verklig nytta. Nya varfret kunde då säljas och väl ketalas af Gö.heborgs handlande och skeppsredare. Jag anhåller ; att mitt förslag må af Statsutskottet tagas i öfver-1 vägande. 0 Vid Sjette Hufvudtitela ansågs åtskilliga mindre C anslagsfrågor icke behöfva nu vidröras; då utskottet p nog lärer pröfva deras mer eller mindre vigt; men d deremot syntes ifrån Bondeståndet en yttring angåhb ende de begärda betydliga anslagen till landibrutsb instituten förväntas. Utan att alldeles bestrida nyt-? tan af praktiska landtbruksskolor ansågs det alldeles a olämpligt, att staten skail bestå medel till under( visningsanstalter, der fordringarne för inträdet göras så stora, att blott förmögnare ynglingar kunna der inträda. Man har sett, hvad i detta afseende Uiltuna och äfven Degeberg fordra; och derför bestreds? förökningen af ansleget till det förra och begärdes nedsättning i anslaget till det sednare; under yrkande, att vid de till mindre landtbruksskolor begärda ansleg, man må göra det vilkor, att för ingående deri fåstes blott afseende på frejd och vanlig bildning i folkskola, samt att undervisningen bufvudsakligen riktas till jordbrukets praktiska delar. I de öfrige detaljer af denna hufvudtitel fordras i d2 flesta fall en lokal kännedom, och alltså ville talaren ej besvära utskottet med några i alla fall mindre vigtiga betänkligheter; men hvad angår anslaget till Mariebergs lärare för civilingeniörer, ville han endast anmärka, att dervid borde fästas det vilkor, att det blott får användas för de dertill verkligen behöflige läroämnen. Man lärer göra så stora fordringar af dessa elever, att derigenom högst få kucna begegna läroverket för detta ändamålet. Slutligen underställdes utskottet om lämpligheten af dessa premier för kreatur vid landtbruksmöten. En blick på de fickor, dit de gå, torde visa, att dessa äro redan fulla nog; och att boskapsskötselns förbättrande nog i sig sjelf lönar mödan, vete vi alla. Angående Sjunde Hufvudtiteln understäl des, och oaktadt visserligen Rikets Ständer för 27 år sedan bos konungen anhöllo om embetsverkens reglering enligt de grunder, som blifvit i ett serskilta utskottets betänkande tillstyrkte, men då dessa grunder likväl numera icke torde i allo vara ändamålsenliga, huruvida det icke vore lämpligast, att med godkännande af den gjorda öfverflyttningen från kammarkollegium och statskontoret till öfverintendentsembetet, såsom ett serskildt embetsverk, af tillsynen och vården öfver kronans allmänna byggnader såväl i landsorten som hufvudstaden, cch de deraf härflytande förändringar med anslagen, allt öfrigt borde afstyrkas, intilldess en fullständig plan för embetsverkens reglering blifvit Rikets S:änder meddelad, Huru fråga kan vara, att af statsmedel allena be-l: kosta Tranebergs bro, lärer högl. utskottet finnels sig föranledt att upplysa Rikets Ständer. q Den ofantliga förökning som de anslag, hvilka nul: innefattas i Åttonde Hufvudtiteln undergått under s de sista 20 åren, framkallade frågan, om verkligen deras nytta motsvarat beloppen, äfvensom huruvidalt ej något stort misstag ligger till grund för dennalc pDörjede frikostighet. Den förra besvarades tviflande,l: men den andra bestämdt; ty då men ser, att del väsendtligaste begärda tillökniogar äro till de högstals undervisningsverken, och hvaraf i synnerhet det ene, ls Upsala universitet, heft och har så betydliga tillgånlr gar, kan det antegas för säkert, att stora bristerl, : 1 00 mm få AB Cr a re -ÅL ja måste finnas såväl i sjellva organisationen som i förvaltninrgen. Det ansågs oriktigt, att det allmänna skall så svårt belastas för de högre folkklassernas underlättande, att genom embetsmannabelöning blifva uteslutande berättigade till statens och kyrkans em-l. beten och tjenster. Hvarföre skall detta vara be-l:i höfligt, heldst då man så tydligt ser verkan deraf vara, att en mängd ungdom lockas från de produk-js tiva yrkena till ingåendet på banor, der de dels al-l: drig kunna hinna till utkomst eller göra det allmänna något verkligt gagn. Hvarföre skulle icke undervisningen der kunna ske, under full lärofrihet, af lärare, som blefvo betalde af lärjungarne, i stället att nu med uteslutande af all täflan lönas af det allmänna, ofta för att knappast egna 50 till 40 tim-l: mar på året till undervisningen. Det borde förlåtas: om motionären i sin ringa ställning misstagit sig om rätta värdet af dessa vidunderligheter, som fortfara från sekel till sekel, oaktadt generationer efter fenerationer för sig erkänna, att de i allmänna lifvet icke hafva gegn af det mesta, de vid de högre läroverken lärt, samt erkänna att de flesta blifvit hvad de äro, mera genom egen verksamhet än genom universitetslärarnes. Härmed må nu vara huru som heldst. Det må vara andra förbehållet att häråt lemra en satkunnigare granskning. Han vilie endast föreslå, att alla förhöjda anslsg till universiteten för det närvarande måtte afslås, och att inga anslag till byggnader mätte tillstyrkas; samt föres!og: Att de praktiska fakulteterna vid såväl Upsalal som Lunds universiteter måtte förflyttas till hufvudstaden, och anslagen till desamma endast gifvas med det vilkor, att en sådan förflyttning sker, samt en motsvarande utbrytnirg af universitetens fonder cch årsinkomster af Kongl. Moaj:t anbefalles, för att dermed förse praktiska högre läroverk som i hufvudstaden inrättas. Hvad beträffar Nionde Hufvudtiteln, ansåg motionären, att om Rikets Ständer, på sätt här ofvan blifvit föreslaget, skulle besluta åtskillige indragningar samt hos Kong!. Maj:t begära en del reorganisationer, indregningsstaten komme att för en ti!betydligt ökas, utan att sådant erfordrade några ökade anslag, då det blef de nu utgående löner som dit öfverflyttades; men som likväl i samma mån pensionsstaterne komme att mindre anlitas, kunde då de nu föreslegne förhöjningarne deri, af 45,500 rdr bko afslås. Derjemte fåstades utskottets uppmärksambet uppå, hutuvida det icke skulie vara lämpligt, att föreslå Rikets Ständer den förklaring: att inga pensioner vidare fingo utgå, förrän Rikets Ständer pröfvat förslsgen derom och demi pen sionsanslagsstaten beviljat. Sedan motionären sålunda vördsamt underställt S:atsutskottet det hufvudsakligaste, som han ensett