förökad tillgång för sävär Ons to:svar, som lortvaltDiaogen derstådes. Hvad materielen avgick, fåstades uppmärksamheten uppå bristen af en Rikets Ständer meddelad fullständig plan för anskaffaing och förbrukning, som brödjes på fullständig uppgift om hvacd som finnes. Chefen för landtfö:svarsdepartementeet synesi dette afseende icke hafva meddelat nog uppplysningar, för att man skulle kunna med nödig sakkkännedom besluta. Hvad gevärs-anslaget beträffar, yttiras väl att den årliga förbrukningen af gevär skulle vara 1650 och enskiffaing 4009, alltså omkring 235(0 årligen lem nas till förråder. Man borde tro, attt Statsutskotte: låter eftersö om detta förhålands kam verificeras. — Det är kändt, att år 1818 fanns i gevärsförråden ev betydligt antal gevär, till stor del nya. Det är af ven bekant, att gevärsanslagen alhid, men i synnerhet efter år 1830, varit betydliga. Likväl säges nu blott i förråden fioneas 80,000. Efter 2350 om året, skulle likväl, endast från år 1820 räknadt, finna: 70,000 upplagda i förråden, utom alla förut befiatliga af 4841 och 1815 årens modeller. Då man nu Vet, huru länge armeena bjelpt siz umder denna tiden med gemla gevär; huru länge de: 4812 erhållns 30,000 engelska gevär begagnats för baväriagen; samt att de på armen nu fördelta grcevär väl måtte kuona vara till någoa del för krigsbrruk användbara, så visar sig påtegligen någonting oförrklarligti denpå del af administretionen; och sjelfvsa dea uppgifne förbrukningen af 4650 gevär årligen för en styrka, som kan anses deraf göra bruk: 4600 man värfvsda tinder 200 dagar på året; 600 mar, under 14 dagars möte; 46,000 man indeldta på 48 å 20 dygns möten och 2000 man indeldta rekryter 50 å 60 daga; på året: visar sig alldeles öfverdrifven; ty då skulle omkring 20,000 gevär, begegnade öfverhufvud icke mer än omkring 435 dagar, visa en förslitning, som förutsatte att ett gevär icke skulle kunna utbålls under 4!V, år, i vanligt fredligt bruk. Med ett ord: det finnes något i hela denna förvaltrning, som är — obegripligt. Om på förråden höllos qvar 30,(,000 gevär till komplettering af den ständiga armeeras behof, och de 50,000 utlemnades, såsom 4809 års Ständer önskade, till allmogen att häradsvis vårdas (Se det af Rikets Ständer till Kongl. Maj:t ö!verlemnade Ekono miutskottets utlåtande om rikets försvar vid 1809— 40 årens riksdag); så skulle det icke behöfvas mer, än att anskaffa 1000 gevär om året till kompletteringen; och då armeen har ute 20,000, vore vi sill. tid beväpnade med 100,000 gevär: ett antal, fullt tillräckligt för den styrka, hvarmed vi kuzna möts en fiende. Alltså föreslogs (helst gevären vid ett visst faktori blifva så dyra): att Rikets Ständer må hos Kongl. Maj:t begära uppsägning af de kontrakt, angående gevärsanskaffning, som äro ofördelaktigsst; samt att Statsutskottet måtte taga i betraktande hvad hår föres.agits rörande gevärs-behållningens fördelning. Hvarföre man skall taga ef durchmarchekostnadsanslaget till förhöjnirg af värfvad eller indeld trupps aflöning eller mathållningskosttnad, kunde li-; ka litet inses, som att det anslaget bbör vestra ett re-l. servalionsanslag. Hvarföre ej bestitämma ett extra anslag, att under dyrare tid användda till den förhöjda aflöningskostnaden? Huru konpntrollerss anslagen till mathållninger, så att de manskapet tillkomma? I anledniag af det begärda anslaget till oförutsedda utgifter, ansågs awt namnet på dessa eller extra utgifter, kan vara detsamma, om anslaget rätt administreras; men det vore att bifara att förändringen kan leda derhän, att anslagt lämpligast får nama af vosedde utgifter — och dt vore illa. —i Hemlighetsbegäret inom krigsadmiistrationen varl: antydt och man måste alltså hefera, att dessa utgif-. ter blifva hemliga, om icke utsketet bestimmer med det nya namnet äfven exira vilkor. Hvad de utomordentliga anslager beträffa, som med 980,000 rdr skulle utgå på fre år, så ansågos de böra nedsättas betydligt; ty, uttom den redan gjorda anmärkning, att en fullständigg plan och uppgift på befiatliga förråder fattas, så tsynas dessa anslag vara mindre behöfliga. Att ingå i detalj derom, är för Rikets St. omöjligt och ssåledes torde det bästa vara, att nedsätta anslaget, tiill exempel till 450,000 rår på tre år, med 459,000: rdr årligen, intill dess Rikets St. få del af verkliiga förhållandet med ertilieriförråden. Det kunde beefaras att det då skall befionas, hved vi i nästa hulvvudtitel ser ministern öppet erkänna, nemligen att. äfven landtförsvarets tillstånd, efcer att hafva sedtan kriget 1814, under djup fred, säkerligen kostat landet, om allt behörigen inräknades, meilan 3 och 400 millioner rdr, är i ett högst bristfälligt skick, i allt hvad ej tillhör uniformer och militärlyx. Vid betraktandet af Femte Hufvudtiteln skådede fosterlandsvännen med beklämdt bröst den förnedring hvartill Sverige kommit, genom en principlös och liknöjd uppoffring af folkets krafter till onyttiga eller otjenliga ändamål. Man ville ej återkasta blicken på de tider då Sverige var merre i Östersjön och egde en af de största och bästsa flottor i verlden; man inser ock lätt, att med våårt stora grannrikes, på vår bekostnad vunna tillllväxt i sjömakt, ingenting kan hindra det att anskiaffa en ofantlig, om ock icke i samma min farlig sjömakt. Men at e oss nu bringade till den ställning, att sjelfva det lilla Danmarks flotta betyder mera på hafvet än Sveriges; och att, oaktadt nationen inalles och riktigt räknadt, sedan fredsårens början 4815 på sjöförsvaret uppoffrat omkring 70 å 80 millioner, vi nu snart sagdt icke skulle äga något pålitligt sjö försvar, utom en ringa del af skärgårdsflottan; det är till den grad nedslående, att de som dertill äro orsak måste känna samvetets förebråelser. I allmänhet ser man af förhållandet med fjerde och femte titlarne huru obetänksamt det är, att under freden offra på ett obehöfligt stort försvarsverk. Om vi under dessa 335 år inbespariat blott !, milJion om året, af det: ru onyttiga anaslaget för flottan, och detta hade kunnat:ske utan alll svårighet, hade vi genom fondering och räntans fförökning nu om så behöfts kunnat disponera öfver 30 till 40 millioner rdr, och med dem varit i tillfälle att anskaffa en sjömakt, utrustad med eila de företräden som vetenskepen upptäckt och godkändt, och genom vårt och Norges raska sjöfolk öfverlägsen våra grannars i duglighet och verklig styrka. Man kan derföre icke nog beklaga den kortsynthet, som varit rådande i kela vårt försvarsväsende; och man måste hålla sjöministern räkning för det att han inför konung och folk biotttat hela den bedröfliga ställningen. Om man så reedligt och samvetsgrannt handlat i allt, skulle myrcket vara annorlunda i det gamla Sverige. Ö:vertygad att höglofl. Statsutsikottet egnar åt denna stora angelägenhet en synnerlig omvårdnad och söker, genom inhemtade ytterligare upplysningear, att kunna föreslå Rikets Ständer det bästa medel att bereda en möjlighet till sjöförsvarets ändamålsenligaste ordnande, framställdes likväl följande anmärkningar emot hvad i den kongl. propositionen öreslås. Hved angår frånskiljandet från anslaget för fiottsns underhåll och nybyggnad, af icke dithörande Er a DnB v — DN mm mmm OO MM MÅ en rr ÄÄÅ AM mm mm KA AM —A Mm pg