Aftonbladet – 9 januari 1851, sida 1

saken — men här är fråga om en casus... en alltförund rlig ...n Såg ut, min bäste pastor! bad mamsell Bolla, som : detia ögonblick af spänning och otålighet glömde: all sir fransyska; han borde veta, att sedan jag äfven här i hu set blifvit, så till sägandes, halfva själen, deltar jag på de högsta i hela hans person.n Jag tackar!... jag tackar henne, värda mamsell.. mer än jag skäligt kan uttrycka... men med kunskap on hennes stora obenägenhet för giftermål... så... allden stund... jag rädes..., Förstå mig bara rätt!. vidtog mamsell Bolla, och skö i bast sin stol litet närmare pastorns, det är alltför san att jag i allmänhet hyser vedervilja för giftermål mellar partier, hvilka alls icke symbollsera med hvarandra oc att jag högeligen improviserar fruntimmer, hvilka kunn lefva utan en man; men det ges också andra förhållande då jag anser äktenskapet, af Gud sjelf stiftadt och inrät tadt, för både nyttigt, sällt och nödvändigt, samt skull till exempel icke alls finna det underligt eiler opassande om pastorn, som sitter i sina egna omständigheter, ändteli gen vore betänkt uppå ati skaffa sig en honom värdig oci allvarsam maka.v Jag måtte säga, utbrast den förvånade och öfvermåt tan lycklige komministern, patt hennes ord, min värdast vän och mamsell, falla som den kostligaste balsam på mit bjerta... jag vågar då utan allsköns tvekan och blygse förtro herne hvad som kommit mig mer oförtänkt upp ån... jag ville säga... en tjuf om natten. Herrans nå hafter öfverskyggat mig och låtit mig undfå ett Jjullig och gladt bådskap genom en hedervärd man, ruitbållsre: fader Gunnar i Stenbrobacken, hvilken varit här och för kinnat mig, att om jag vore så alltför lycklig och vunn behag inför vår aktade prostinnas ögon, vore det ock denn cbristliga församlings afsigt och mening ait välja mig cci ingen annan till dess hufvud och herde.n Den hederlige Vecordius hade ej ännu hunnit sluts innan mamsell Bolla med en nästan desperat ansträngnin kastade sin tunga stol ett godt stycke tillbaka, och me jett utseende, som antydde något fruktansvärdt, flere gån ger upprepad3 ordet: lycklig,. Derpå började hon skratt