Aftonbladet – 7 januari 1851, sida 3

nas flygt utröna huruvida denna bebådeds folket lycka eller olycka. Cicero ville med detta sitt ytt rande gifva tillkänna, att dessa vigtiga prester all: för väl insågo dårskapen af sin samhällssällning och att de logo åt folkets enfeld, samt åt de grufliga fördomar hvilka voro rådands Det oaktadt fortforo till blygd för menskligheten dessa presterliga embeten från den tiden i några århundraden. Jag föreställer mig att våra biskopar äfvenledes icke kunna se på hvarandra utan löje, när de betänka den himmelsvida skillnaden som förefinnes emellan aposlarnes anspråkslöshet, tarflighet och ringhet, — hverpr jag vill citera ett exempel bland de många i Mathej Evangeliam, der det i 10 kap. 9 och 40 v. heter: Hafver icke guld, icke heller silfver, icke heller penningar i edra pungar, och icgen vägskräppa och icke två kjortar, icke skor och ingen staf, ty arbetaren är värd sin mat, — och biskoparnes cmåttliga inkomster, lysende skrud och anspråksfullhet mot sina medmenniskor inom sambället. — På dessa skäl! instämmer jag i motionärernes yrkande om biskopsönernes indragning, och hoppas att Utskottet icke gör sig och svenska folket längre skyldigt till samma örebråelse, som så rättvist drabbar Augurerne och Romearne inför den oväldiga historiens domstol, uten inser tiden vara inne att skingra fördomarne och le illusioner, som villa förnuftet och omtöckna sanNi: gen. Ti!l Statsutskottet remittersdes en motion af Olaus Eriksson från Bohus län om länsresidensets förflytting från Götheborg till Uddevalla, jemte ett enföande af Erik Christensson i ssmma ämne. David Andersson från Hallend talade för afelag och ensåg len tilltänkta fyttningen kunna uppskjutss, åtmin (one tills sillen kommer igen. Gustsf B:rg från Skaraborgs län uppläste en maion, deri py tan af lätta tommunikatiner framhölls inder åberopande af bvad i den vägen blifvit gjord: 08 vår östra grenne, hvars jernvägar redan s räcke ig från det inre ef lardet till Östersjöns kuster, vidan föreslogs evläggnivg, primo af en jernväg rån Stockhom öfver Uplard, genom Nerike och Vestergötblard till Götheborg; secundo en dylik geom Södermenland, Östergötbland oca Småland tilll felsingborg, begge med sidobinor till kringligsande rter och försedda med elektriska telegraf-r. Kostaden blefve endast 50 millioner, och hänvizades för frigt till br C. Totties och grefve Rosens i ämnar tgifna afhindiingar. Strinnlund ensåg det kära Sverige ej vera så fatgt, då dylika förslag der ensigos utförbera, förslag Ka siorståtiiga som vestgöthens, då ban spände bä en för kyrkan för att forsla af med benne. Det ro underbart stt veta hvarifrån pennisgar till tta storverk skulle fås, cch gemla Dumbeoems ord rde kanske passa än i deg: ju mer man linar, ju er man sätter sig i stu!d. Ni:s Larsson från Jemiland undrade ett förslaget äfven omfetiat en jernväg ötver Östersjön, för att mmsnbindas med vär ös!ra grannes. Motionären förklarade sig efter detta motstånd bedd att återtaga sit projekt och telmanrens propotion härem besvaredes med ecklamation. Sedan rlet tystnat kördes en allversam röst ur hopen: Teck ska du ha, bror! ve—LX—