Aftonbladet – 7 januari 1851, sida 2

Article Image
bäst ordnade och välförsedda någon kapellansgård hade att uppvisa. I samma mån som välståndet tilltog, aftog äfven i allmänhet mainsell Bollas högtidliga och frånstötande väsen, och man skulle till och med kunnat tro att hon önskat vinna sympathiers. Blott vid några utomordentliga tillfällen antog hon ännu sin. imposanta hållning och mystiska förbehbållsamhet, dock ville man anmärka att hennes aprinsipisers om äktenskap och fruntimmer ifvenledes undergått en, ehuru högst omärklig förmildring. . Mot pastorn hade hon i hvardagslag blifvit serdeles vän!ig och förekommande, och underlät aldrig att med någon liten firation, ihågkomma hans namnsoch födelsedag. Vid hvarje sådant tillfälle fattade han väl en allvarlig föresats att visa benne samma uppmärksamhet tillbaka, men olyckligtvis kunde han ej få rätt på namnet i almanackan och data var ban aldrig kropp att minnas. Mamselln försäkrade dock att hon var vlika exponerad af bans goda viljan, och aldrig bade ban sjelf fört ett mera angenämt och förnöjeligt lif än nu, då han i så ostörd ro fick draga de vidunderligsste figurer kring tak och wviggar i sin lilla kammare, okunnig om att de af månget öga och sinne betraktades med vidskeplig förskräekelse och andäktigt bekymmer. — Tyvärr skulle dock hans frid på något sätt rubbas! Ödet var förmodligen afundsjukt öfver denna stilla lycka, och uppenbarade sig en vacker dag i skepnad af en rusthållare för att söka grumla den. Afsigten uppnåddes fullkomligt, ty när manneu åter aflägsnade sig, hade Vecordii sinnesstämning undergått en total förvandliog. Tusen främmande tankar korsade nu hvarandra der bvarest nyss idel figurliga, beräkningar och tillfredsställda onskningar haft sin lugna boning. Det var en eldbrand slungad midt in i oskuldens paradis. Hvart hade nu mathematikens machiavellistiska välde, hvart minnet af den oförlikneiga mamsell Bolia tagit vägen? Bortblåst, försvunnet, utplånadt! och för hvad? Det gick emkring för bans ögon, det svirdlade i hans bjerna! Var det verkligen sant att rusthållaren i Stenbrobacken varit der och talt vid Lbunom om... ett förslag... en utsigt... ett fast otroligt tillbud af någonting onämnbart... eller var det icke sna

7 januari 1851, sida 2

Thumbnail