Aftonbladet – 31 december 1851, sida 2

ut. ski Fsise:re Bennet hade, som förut är nämndt, väckt na a redan till statsutskottst romitterad motioa omltet 009 rdrs anslag för inköpasndet af utmärktare konstlm; rodukter, hvilka skul!e fördelas i kyrkor och andra! ll männa tokealer i provinserna. Afseende friherren ls.w srmead, dels att väcka konstsinnet hos en störra allränhet, dols ock att genom sådana inköp gifva någona lags ersättning som kuade binds utwnärktara artti-lke ter vid fådersestendet. Nu hvilade på bordet calsk anaa motiva af grefve Mörner om 6 000 rår en-lke lag för konsten, dock med syfte att fördela surm-lhy nan i flere olika delar till serskilda ändamål, såsom ippnuntran åt vyagra och lofvanda artister, inköplgjc f kamrer Kruimejers gravyrsamling m. m. Vidlär råga om remiss af denna motion uppträdde friherre 3enoet med ett skarpt anförande mot grefve Mör-len wars mation. Hon afskuddede sig först tonten på semenskap raellan da båda motionerna, i det banplin åminde om skillnaden mellan att uppmuntra ungalre rtis:er, för hvilka redan någoriundaivore sö:jdt, och att sk enom isköp af godkände alster gifva någon ersättning sa t äldre och utmärktare konstnärer, som, derföre att ie. 3 i fåderneslandat icke få sina arbeten batalta, nädlen es i fremminde länder söka sin utkomst, hvarige-!ga om Sverige går miste om deras bästa verk. Han påJAG ninde att inaan det blefva fråga om statsanslag til nköp af kamrer Krutmejars gravyrsanring, vore det lm: ödigt att veta, om den vore till salu och till bvadlae ris, föreställande sig talaren stt egaren skulla wvi!jalpa ehålla den själf till döddagar. Men grefve Mörner ade också i sin motion omvämnt ett till Kongl.lfa Maj:t ingifvet memorial om inrättandet af en 60nervators bafatining vid kongl. museum. Emot tan-!go en på denna åtgärd uppträdde friherre Bennet med tt utlåtanda af öfverintenden:sembe:et, i anledning lir leraf, att Kongl. Moj:t till öfrerintendeatsembetets!de Ittrande remitterat nämnde memorial, afei!vet afar-ide isten Mandelgren och innefattande åtskilliga uppvifter emot sittet för det kongl. musei vårdande.lns Uti detta utlåtande, som af friberren upplästes, för-lar ors på dat obarmhertigaste mor hr Mandelsren bidoler såsom artist och säsom angifvarec af försummelser tillsynen öfver kongl. museum, säsom hsn kallades, oc under det hr von Röök på det högsta lofordades. de Slutligen hemställde friherren till landtmarskaiken, om icke grefve Mösners motion vora stridande motlol riksdsgsordnicgens KL S, såsom, enligt friberrens!ni örmeaande, omfattande flera mål,, men då landtmarskalkea ansåg motiouen hafva samma syf:e somini oherrens ezea, nemligen 6 000 rdrs anslar, fastänlgr med projektersd annan fördelnisg af dessa 6,000 rår, ist ;3 åtnöjds sig friderre Bennet mel att få sina an-lH märkningar i sammeanhadg med grefre Mörners molm ion remiiterade tiil statsutskottet. då — Eftermiddagsn upptogs helt och hillet af föl5 ande motioner: a Af he L. J. Hjerla: st 4:0 Att Bankooch Lsgutskotten måtto avmodas 8 gifva förslag till ny lag för enskilda banker, i N närmaste öfvereasstämmelse med do af P.esteoch 7 Bondeståndan vid sistliden riksdag beslutade grunder; H 2:0 om en sådan ändring i 8 och 9 kap. Giflermålsbalken i afseende på äktenstepsförord, hvarigenom qrviana, som träder i äktenskap, må kunna, när öfverenszommelse derom på förhand är träffad, sjelf förvalta och besluta om hvad bon förut egt eller sjelf förvärfsar (Vi skola framdeles meddela denna motion utförligare); 3:0 om förändrisg af 26 af 1846 års Fabriksoch Haediverksordning, så att icke särskild ansökning och utlisande af tillståndsbevis må erfordrss för rättigheten alt försörja sig med eget arbete; 4:0 om upphäfvande af de förbud 4846 års bandelsordning innehåller i rättigheten till handels idkande ä landet inom 3 mil ifrån stsd; 3:0 om nedsättniog af bevillningsprocenten efter andra artikeln för handel och rörelse från 5 till 3; procent af uppskattade inkomsten, dels i anseende sill de tillökniogar i utskylderna, som på desednarej iren, synnerligen i hufvudstaden, uppstått genom: avarjehanda afgsfier till särskilda ändsmål, dels också! i anseende till d2 oriktiga taxeringsuppgifter, som farhågan för dea höga bavilininzen nu ofta fören!eder. Afvenså om nedsättning i minimiafgiften för bandtverkare, fabrikanter och handlinda i Stockholm. (Denna mation skall framdeles meddelas utförligare.) 6:0 Om åtskilliga iakttagelser vid afsifvand tulltaxas, samt nedsättning af tullea dels på lifsmetel och andra nögvändiehetsartiklar, såsom lefvande, sreatur, köst, o:l smör, talg och hudar till häll.) ten af den nuvarande, dels på nägra råämnen och; haffabrikater, såsom garn, slångjern (su förbju-, det), lin, vissa oljor, tryckpapp:r och ull. (Till denna motion torde vi äfven återkomma.) Hr Liljenstolpe, om 10.000 rdr res räntefditt län t ett bolag, som med en fond sf 20,000 rdr skutta inreda ett hus i Catharina församling till boning åt) arbetare. Hr Dalman, om utvidgad testamentsrätt och om pension å: Thorilds enka. Friherre Alströmer, om åtskilligt i bevillaingsförordningen, bland annat, att under rubriken fidningsskrifvaren må särskildt utsättas att stadgandet gäller äfven deras medarbitare. Hr: von Hartmansdorff yttrade sig emot det i xongl. propositionen om statsverkets tillstånd och b3 hof framställde förslsg att upphöra med särskild b2villnings uc:tagande till betäckande afkostnaderna för truppsändningen till Fyen och Slesvig, sedan rumera riksgäldskontoret inlöst de obligationer, som derför utgåfvo:, och motionerade denna bevillnings fortfarande utgörande, tills de 2 millionerna blifvit fullt utgjorde af de skattdragande. Vidare väckt:s muntligen motioner af hr 20n! Hartman:dorff, om tull på ost och förhöjd stäm pelafgift för tidningar. Grefye Anton Gyldenstolpe, om anhållan hos Kongl. Moj:t att öfvertaga den ständerna ru åliggande uppsigtea öfver Görha kanals vidmakthållande. Frih. C. R. Cederström om nu gällande bränvinsbevillnings fortfarande till nista riksdag, cm bibehållaede af nu gällande tulbevillting, samt cm anhållan hos Korgl. Moi:t, a:t han ville till nästa riksdeg låta utarbeta fullständigt förslag till tullsxa, Hr Ribbing, Arv. om jordegsres förpligtanda ani underhålla under arbetstisen och viss tid derefier sina arbetere, fom skulle till antelet bestämmas efter der i bruk varande jordens vidd, cch eu till säkerhet för fullgöraniet häraf int cknirg skulle tegas i egendomar ne. G-ners!postdirektören, m. m. frih. Stadl vor ol stein gjorde framstållning om ersittning för aadra gången erlagd fullmatis:ö Frib. Rudbeck, Beinhold om uvrdsökningar för en kanal mellan Hielmaren och Wettern. Fribh. von Diäsen om 4000 rdr ensleg åt en I bildad bjggnadsörenin: bestående af irgeniörer. m:kanici, byggmästare m. ff. pr mån 3 AA PD tr ff a RF RT -— pv —( Fian — — rg ET här ww we mMm me Mm vn oh Oh wu ÅA OM AA RR AH AA om -— Uh wa a Av —pr VO mm 0 PF a COS scntationsfrågan. j (S!ut från gårdagsbl) I Hr: Ekholm yttreda, att den utging fråsan omj sepresentationens ombildning erbållit, bevisada donj svamla erfaren hatar att nalitiska kornoratia som i