Aftonbladet – 31 december 1851, sida 1

V—— (MO ÖV KVMWVWV mm —— —— — — ———— -—-— ——2—- 2 .. —— — — —.Ö a, tillfredsställa hennes själ; naturligtvis förgälves. Sjuk och utmattad beslöt hon ännu göra ett försök i China, och anlände lyckligt dit. Men äfven der fann bon ej sin drömbi!d; och der utvecklade sig hos henne en feberdröm till en fix id, som redan under reen flera gånger visat sig bos henne Hon nbillar sig att för sina förfäders synder eller andra skäl vara dömd til att med Diogenes lykta söka den rätte, så kallar hon sitt deal, och tror sig ej kunna dö, förrän bon unnit honom. En furst Callenberg, som åtföljde henne, såg snappt någon möjlighet at i detta tröstlösa illståad kunna återiöra henne till Europa, då bon i Canton träffade en tysk lärd, en professor i anatomien, den berömde Fredrik Wahl. Vetenskapliga forskninger bade fört honom till lessa trakter, och grefvinnasn hade under sina upptäcktsförsök äfven någon til varit hans älskarinna. God och ädelmodig, som han är, fördes han af hennes olyckliga tillstånd, och med hans biträde förde fursten benne hit, der non sedan några månader vistas. Hon är nästan ständigt Inga; blott då och då väsnas hon och skriker, att hon ej kan finua den rätte. Då måste man behandla benne med stränghet ill dess paroxysmen är förbi. Eljest tillbrinsar hon sia tid med. oskyldigt lekverk vid toijetten, köper skor af de första fabrikaaotern2, .vättar och putsar ömsom sina händer och sin ykta, och f-rsöker sig gerna i hvarjehanda utsötta minauderier och koketterier, som dock cke äro serdeles farliga för ost Och har ni något bopp om hennes åter: ;tällande?. frågade en af sällskapet. sDetsamma frågade nyligen furst Cailenberg, om nu lefver på sina gods i Österrike. Men vi hafva tyvärr ej den rinpgaste förhoppning lerom. Vansinne af högmod och egoism plisar alltid vara obotligt.n Läkaren förde oss vidare; vid bortgåendet såg Jag mig ännu en gång om efter den vensinniga; bon sökte alltjemt och skall troligen söka till dess hon dör. Det var ett oangenämt, it hemskt intryck. SLUT.