Aftonbladet – 30 december 1851, sida 1

har återvändt till den store anders boningar, och den andra hustrun har dödats, emedan hon var olydig mot sin mans befallningarl Och den unge höfdingen har ingen dödsklagan för dem? Han har ingen kärlek för dem? Kärlek, hvad är det?, frågade han, under det han med en miraculös gourmandise gnagde på stekbenen. Denna fråga elektriserade mig. Det var just min replik, och med Porthenia i Halms berömda pjes svarade jag genast: Två själar och en lanke, två hjertan och ett slag! Jag h de af höfdingens instickt väntat att han nu liksoin Textosagen Ingomer skule bsastorma mig med frågor angående denna intres santa svjet, mea det skedde ej. Ack! lifvet förmår aldrig motsvara våra rättvisa pretentioner. Den unge vilden såg förvånod på mig. slukad2 ett horribelt stycka af steken och drack derpå ut hälften af araken. Men jag ville ej låta decouragera mig, ehuru yngingens verocitet förekom mig så degou tant, att jag måste taga min tillflykt till mitt sale-volafile; det gällde ju utvecklingen af en primitiv, nobel natur, till vir ömsesidiga högsta lycka. Tar Coeur de Lion aldrig tänkt på att söka sig en hustru, som skulle fläta bans hår, och på hvars knin ban kunde hvila sitt hufvu?, då han återvänder, lastad med jagtbyte och med wampum, prydd med skalperna af hans slagna fiender? nÄnnu har ej vuxit gräs på hans faders graln, svarade han, wen innan det är högt nog att betäcka sålan af hans moccassin, skall Coeur de Lion hafva funnit hustrur; ty qvinaoraa äro många och höfdingen eger rikedomar nog för att köpa sig de skönaste.n vÖch om ur molnen, ur den store andens boning en qvinna nedstege till höfdingens wigwam, honom tilisänd af den store anden, en skön hvit qvinna, som af fri kärlek, utan köp ville vara hans egen, hvad skulle då den unge höfdingea bjuda henne?