Aftonbladet – 27 december 1850, sida 4

Ch dö Heste CIirg? Hb IgRaudlelv I BLOCKHUYIIH SVA (ATS PERS PSC SOC VERVISA PÅ FOLKVÄNNEN. . . 20 . . En illustrerad månadsskrift för bildning och nöje. Första årgången 148351. Ingen tid bar varit så rik på bemödanden att i tal och skrift inverka på folket och dess bildning, som vår. från alla håll spörjas röster, som ifra för dess odling och utveckling; uti alla länder skönjas bemödanden att till sedlig lyftning, till medborgerligt värde, till vetenskaplig klarbet böja samhällets lägre klasser. Vi mäste värdera sessa ssräfvanden, så vidt de uigå frän den rena åsigten af odlingens verldsomskapande inflytande och menniskosjälens rättighet tiil sann fribet, !jus och förädling; vi måsta kärna oss uppmuntrade att med dem samverka, så vida de, i känstan af sin gil ighet, af sin nödväsdigte, vilja da rätta medlen och strida med de rätta vapnen met mörker och egoism. För afgörandet af dessa frågor, är det nödvändigt att kunna med klarhet och skärpa skärskåda de mängfeldiga produkterna af det skriftställeri, fom söger sig arbeta i folkets intresse. Ifrän aila Låll förnrmas röster. som topa: se här är sanning och ljus, kom bit och bemta i rikaste mått frukterna af tidehvarfvets andeliga sträfvande, af sanningens högsta segrar. Men man bör ej tro alla dessa förtörigka inbjudningar, alla dessa klingande sjelfberöm. D-runder kunna ligga grundfalska, förvända, samhällsemstöriande läror, som väl kittia nyhetsbegäret för en tid, men som slut!gea måste, vid en närmare granskning, framstwå i hela nakenheten af sin ialskset, sia lögn. : Sådana äro uten tvifvel de mångfaldigt vexlanda åsigter sf relgior, egendornsrätt, stotsförbållanden m. m. som så passioneract drifvas t. ex. af kommunismens kämpar. Lika grundfalska äro de ifranden, som, motsatta da nämnda, våga fernska samhbälle:s lagre klasser den upplysning, den ande)iga utveckling, den öppnare blick äfver lifvet, som först egenteligen gör menaiskan till menniska i detta begrepp.s högre och ädlare mening. Äfven derna åsigt bar sina starka försvarare. Men do loias, likasom de förra, af ensidigbet, egennytta och brist på blick öfver menniskosjä!ens rättigheter och bebef, öfver samfundsoch statsifvets inro väsen och beskaffenhet öfver den sanna upplysningens, det oförvillane vetandets vpphöjla ert och natur. ? Det gifves en bildning, som nö :väsdig för ala, belsesam för alls, länrst ifrån att draga menniskan bort från bennes sanna besiämmel:se och värde, tvertom förer henne jus? till deua mål. Den bhvilar ytterst på en religiöst sedlig grund, på en sann uppfattning af de pligter, mig såsom menniska åligga; den söker ej det, som lyser och bländar, u!an det som upplyssr och gazrar; den stoltserar ej öfver ett mångfaldigt vetande, utam glädes öfver visgeheten af det som inhemta:s; den yfves ej öfver inhillade företräden, utan är anspråkslös i sin ringhet. Den sr ett barn af sin tid, men den ser och undviker denna tids lyten; den är framåtgående mot ett högre och renara mål, men den förkastar ej blind, hvad en forntid tänkt sannt och banrdlat rät, Aw skildra den är vårt, ty dess innehåll är rikt såsom menniskosjälen, cess sträfvandsn äro oindliga sösom den. — Vi komma ofta i tillfälle att atergå till betraktelser öfver detta ämne. Att i någon mån varka för en sådan, en sann bildning, är ändamålet med deava tidskrift. Utgången skall visa, om vi borvid boppsts förmycksas. Skulle företaget lyckats, skall det blifva vårt. wllvarliga sträfvande, att söka mer och mer nalkas de: mål, som vi tänka oss för ett så beskaffadt !bemödande. Emellert:d och tillsvivara kommer tdskrifien att utgilvas ef-er den plan, som försa häftet framlägger. Vi tänke omvexla med införande af resonnerande artiklar öfver sådana föremål, som kunna vara af vigt och intresse för hbildningens sak och ar nöje för den bildningssökande publiken. En och annan mindre uppsats, i novellform, af moralisk och estetisk halt skall då ech cå iaflyra. I det ena sival som det andra fallet skola vi bemöda oss att skrifva så. att det, tillgänogligt för hvars ceb ens foitning, må blilva lärvärdi äfven för cen, com eger förmånen af en högre bildning. Evarja häfte, bestående af 46 tvispaliiga sidor, och, då omständigheterna så påfordra, af flera, ilustreras med flera omsorgsuili utförda gravyrer. Prenumerationspriset för helt är eller toif häften är 1 Rdr Bko. Prenumeration emottages hos de fleste Bokhandlare i riket, samt på alla Postkontor med tillägg af vanligt postförvaltareerfvode. Om prenumeralionsmedlen insändas direkte till Förläggaren, erhåller reqvirenten hvarje. häfte izsig tillsändt med posten under korsomslag. Privata prenumerantsamlare erhålla hvart 11:te ex. gratis. Ö Första (Januari-) bäftet har utkommit ech inneböllar: 4:o. Om uppfostran. 9:0o. Farmors gosse. Berättelsa. (Med gravyr.) 3:o. Iisaias Tegner. Biografi. (Msd porträtt.) 4:0o. Om Barometern. B:o. Virkmönster. AM 4. 6:0. Jagt-Scener. J8 1 2. Götheborg i December 1850. C. F. ARWIDSSON. nn