Aftonbladet – 20 december 1850, sida 1

Britannien och Irland, som vederbörande afsändare I enligt påskrift å brefven, vilja få befordrade å annan väg än öfver Helsingborg och Danmark; de stadganden, som för närvarande äro gällande, såväl för sådana brefs frankering, som porto-agifterne för desamma och brefvens vigt, fortfarande komma att: lända till efterrättelse; blifvande det alltså nödigt, att afsändarne af bref till Stora Bricannien och Irland, under de tider af året då dessa bref kunna på olika vägar befordras, å brefven utsätta den väg. hvarå desamma böra fortställas. — I Aftonbladets resonerande artikel om representationsfrågan sist. gårdag talas på ett ställe om det orimligt stora anial som deltog i voteringen på: riadarhuset; hvilket är ett tryekfel och skulle vara det ovanligt stora antal åe. I sammanhang tärmed må nämnas en iakttagelse som göres af Aftonposten föri går, att! ehuru stor öfvervigten emot reformsaken på riddarhuset och i presteståndet befanns vid voteringarna, så visar dock siffran, jemförd med voieringarna i samma stånd år 1844, ett framskridande i opinionerna till reformens förmån, — 1844 hade nemligen 533 voterat, deribland endast 82 för den liberala åsigten eller represeötationsförslaget; nu 406 (A. P. uppger orätt 411) af hvilka 84 för reformen; således 1844 ej fullt en-sjettedel (rättare: föga mer än en sjundede!), nu nära en fjerdedel. Likaledas anmärkes, att 603 på riddarhuset antecknades, och att så!edes 189 ledamöter hade afbållit sig från omröstningen. Angående presteståndet erinras om ett likartadt förhållande: 1844 röstade 57 ledamöter, bland hvilka blott 8 för samfällda val, hvaremot man nu räknade 15 af 51, således förra gången Y,;-del, denna gången 24-delar. Dessa af A. P. anmärkta ficta äro tänkvärda derföre att de lemna ett ojäfaktigt bevis på den mycket omtalta plångsamt mognande öfvertygelsensos kraft, i trots af alla de hinder, intriger och sofismer hvarmed man söker snärja densamma eller omiöckna dess väg. Man ser således häraf, att äfven om saken motarbetas från höjderna, af hofvet och de högre embetsmännen samt af den ännu bär och der fortlefvande kastfåfängan, så kah svenska nationen i alla händelser påräkna att en representationsreform., grundad på samfällda och demokratiska val, går igenom innan 10 år härelter. Litom oss se: hos adeln var proportionen år 1844 endast litet öfver en-sjundedell till fördel för demokratien, nu nära en-fjerde-. del. Tages härvid tillika i betraktande huru mycket demokratiens egna lärospån med dervid begångna misstag och iråkade illusioner jemte reaktionens framgångar och seger öfver-l allt nu sednast bidrsgit att stämma en stor! del ofördelaktigt mot de liberala idgerna, nemligen den stora del om hvilken det gamla ordspråket merändels gäller: Alla vilja luta åt den sidan lasset välter, så ken det icke gerna vara för djerft förutspådt att man, efter samma progression som hittills, redan vid nästa riksdag kan räkna en tr-djedel, och år 1857 hälften af riddärbuset för reformen. Man miste nemligen ihågkomima at det största hindret mot reformen ännu ligger i bördsandan, serdeles hoz vissa af de första bänkarnas familjer, som sätta en verklig lycksaligheti tankan på sin företrädesrätt i detta hänseende och några ännu stundom med ett slags religiös hängifvenhet vårda det slags familjefrimureri som biader ihop, slägterna sinsemellan, fastän någongång emellanåt utspädda med borgerligt blod; men det finnes å andra sidan ingenting på hvilket tiden utöfvar en så frätande kraft i våra dagar sömspå dessa prerogativer i umgänges ifvet, hvarföre tiden också icke utan skäl af den gamla regimens försvarsre anses såsom en lapis iafernalis. Hvad preste ståndet angår, så har det ingen fara att detju följer med, oaktadt biskop Fahlerar!zs rop på förräderi; om ståhdet nånsin skulte gå in på att afsäga sig sin politiska makt, hvilken ban kallade att representera det högsta. Vidkommande Bondeståndet, så har dess beslut försatt Aftonposten i en serdeles bedröfvad sinnesstämning, under hvilken han utgjuter sina känslorderhän, att oviljan för resultatet nu ovilkorligen i främsta rummet skali drabba Bondeståndet. Och hvarförs det? Hvarföre icke ännu mera Adeln, Presteståndet, hofvet och, uppriktigt sagdt, till! någen del äfven de grå? Hade de grå; i stället att försvara förslaget quand meme, kunnat förmå sitt rättbafveri att öppet erkänna de brister deruti, som hufvudsakligast och med skäl stött Boadeståndetför hufvudet; hade de lofvat medverka till bristernäs afhjelpande om det antoges, och hade vidare regeringen äfven gilvit något sidant erkännande att den ville befordra utvecklingens sak; så hade resultatet hos Bondeståndettroligen blifvit annorlunda. Emellertid synes dis kussionen . i Bondeståndet nu, sedan man erfarit icke blott voteringssuffran, utan äfven tonen och moliverna hos. de i debatien deltaTgande ledamöterna, långt ifrån gifva anledning till en sådan misströstan, som. den Aftonposten luttrycker. Det förekommer nemligen. såsom något serdeles märkligt härvid, att ej mindre län omkring 60 serskilda ledamöter bögtidligt förklarat, att de icke strida för sitt ståndsintresses bibehållande; utan tvärtom yttrat sig för allmänna val, endast de blifva på en rättvis grund uppställda, På oss har denna omständighet gjort ett ganska angenämt och tilifredsställznde intryck, emeIdan det visar att Bondestindets ledamöter ingalunda lyssnat tillgengåvgarne och derasideer, Isåsom man Skulie Hafö an!edning att frukta lvid åsynen af voteringssiffran i och för sig. TAit åter allmogens representanter inlade en Iprotest emot byråkratiens befarade öfvervälde, när de nu en gång hade fått den öfvertygelsen li sig, att sådan fara vore å färde, och icke kunnat bringas ur densamma, det kan man just icke så mycket undra på. Riksdagen, I Diskuss:onen öfver del hvilande Tepres.ntations: förslaget ; (Forts. fr. gårdagsbl.) tl He Aminoff upprepade de väsendtliga fördelarne af förslaget, men. medgaf också avt deruti fanns brister. Han pimiade att folkslagen stå vid en vulIsen, från hvars djup kan u!gå såväl den strängaste 1 despotism som-.den radikalaste liberalism, och för DEN. 25 3 MOGET OPPEAV FIYSNEG SV VARAR VA VT I DNA ARKEN pe I Naer Tas