No FER RTR ST ASO ONES för FÖ OR ST ONS tande experimentalfält för tull-lagstiftningen, att (lera länder ej vågat häri taga någoi afgörsnde steg; allraminst kunde Sverige -med sin fattigdom cch!l sina kepitalförhållenden utan fara göra det. j Hr Lagergren förklarade att han ansig dylika förelöpande diskussioner tjena till ingenting, om ejl! att förstämma sinnet. Ville derföre ej nu yttra sig. shuru han förblef trogen sina åsigter och instämde Bed hr Ekelund. Efter ännu en debatt mellan htr Almgren och Muren blef den sednares motion till Bsvillningsut-, skottet remitterad. N i Fiera motioner blefvo derefter väckta, såsom afl br Wern om skatteväsendets, uppbördsoch redo-. görelseverkets förenkling i enlighet med Statsutskottets utlåtande förlidne riksdag; af hr Halling, om l! upphörande af enskilda personers assigneringsrätt på banker, hvilken rätt han önskade endast måtte till! komma allmänna inrättningar o. s. v., af hvilka ejl någon osäkerket för bankens fordringar kan befaras. Med anledning ef en i ståndet förut förekommen ! fråga om handelstraktat med Frankrike, och för hvars befrämjande man föreslagit några utomordentliga åtj gärder, hade hr Schwan ett ganska intressant anfö-, rande, hvarigenom han sökte visa, att alla ansträng-l; ningar för att i detta afseende åstadkomma något , äro fruktlösa, oaktadt tullen på hvarje sk järn ; uppgår till 42 rdr bko, några mindre afgifter obe-lj räknedt. Denna höga tull hade sedan kejsardömets . tid varit: pålagd... Under hela tidrymden emellan i 1815—18530gjorde man sig. här förhoppningar; att, Frankrike af sig sjelf skulle nedsätta den, och del, efter julirevolutionen börjads underhandlingarne an; gående denna sak fortsattes till 1847, hvarvid sveni ska regeringen erbjöd så stora fördelar som möjligt, men förgäfves. Det mäktiga jernbruksintresset i Frankrike, hvars jerntillverkning är 8 gånger större än vår, satte sig emot -hvarje förändring och med de-35 röster detsamma disponerade i Deputeradeiammaren var det ej att tänka på någon förändring, , som skulle framkallat en stark opposition. Det ex-l, ceptionella systemet är så rotadt och 400:tals mil-l, lioner francs äro derpå nedlagda, hvarföre det ej utan de största skakningar skulle kunna ändras. l, Når allenastyrandet, lycksaliggörandets princip stör-, tades, npedgick afsättningen af jern, som 4846 steg till 64,000 sk, till 47,000 skT och talaren tviflade på under nuvarande förhållanden i Frankrike någon minister skulle våga föreslå någon nedsättning af tullen. — På hr Petrås förslag blef äfven hr Schwans anförande till Bsvillnirgsutskottet remitteradt. Slutligen väcktes af hrr Gustafsson, Rudling, Berg, Welterberg, Rönblad, Berger och Söderslröm motioner, som till vederbörliga utskott remitterades. — Hos Bondeståndet föredrogs äfven frågan om representationsförändringen , hvarvid Anders Andersson från Skaraborgs län önskade få veta huruvida icke hr Cassels af uttkotiet i går behandlade motion inkommit till ståndst. Telmannen svarade härpå, att betänkandet iokommit och skulle föredragas i den ordning det stode på bordlistan. T Rutberg och förre v. talm. Nils Persson anhöllol om uppläsning af diskussionen öfver den förevarande frågan vid sista riksdsg, hvilket beslöts och upptog tiden till kl. nära 9. Derefter anhöll Jöns Månsson om läsnirg af sjelfva representstionsförslaget. och Henrik Andersson af Bengt Gudmundssons bekanta reservation, hvarmed allt uppsköts till i morgon kl. 40, då plenum fortsättes. — I Bondeståndets plenum lördagen den 44 den0es e. m. föredrogos och remitterades följande motioner: . Till lagutskottet: Lars Rasmussons från Bohus län om ändring i lagens stedgande i fråga em be-l rättelse i vädjade saker; samme mans, angåendel rättighet för parter att hos öfrerrätter utan lösenl. återfå dit ingifoe handlingar; Gabriel Anderssons: fråu Elfsborgs län, om upphäfvande eller ändring af kongl. förordningen af den 20 Nov. 4845, rörande lös egendom, som i säljarens vård qvarblifver; Nilsl Jeppssons från Malmöhus lån, angående ändring i 26 kap. 4 S byggningabalken, i fråga om byggnads-, öch underhällsskyldighet af tiogshus, m. m.; 4. W.l. Svarilings från Östergöthland, om . ändring i tiden för auktioners bållande å landet; Petter Claössons från Elfsborgs län, angående ändring i kongl. förordningen den 27 April 4840 i fråga om värdering och . försäljning af fast egepdom, som i mät teges; Anders Erikssons från Örebro län, om ändring och. tillägg i kongl. reglementet den 21 Mars 4850 för den i Örebro inrättade ränteoch kapialförsäkringsspstalt; Erik Erikssons från Westerås län, angående upphäfvande af expeditionstaxans föreskrift i afseende på skjutsersättning och dagtrakteamente tilll; nämndemän vid extra förrättningar; Joh. Hörnfelts. från Westernorrland, angående ändring ilagens stadgande rörande utsökningsmål, och L. J. Geszeliifrån, Kopparbergs län, om förlängd besvärstid till hofrätti; för nämnde län. . Till statsutskottet: Pehr Bengtssons från Calmar län i anledning af rikets ständers revisorers berättelse, angående ansvar och ersättningsskyldighet för den eller dem, som genom försummelse eller förse-; else förorsakat allmänna barnhuset i Stockholm för-, lust; Lars Rasmussons från Götbeborgs län oml upphäfvande af 5 i kongl. förordningen d: 9 Msjly 1826 i fråga om afgiften vid försäljning af rusthåll;s Nils Jeppssoms från Malmöhus lån, avgående förtydligande af kongl. förordningen rörande brefbäringsskyldigheten; Pehr Nilssons från Skåne angående rusthällares befrielse från mötespassevolance för indelta kavalleriets hästar, jemte ett af Daniel Danielssom från Jönköpings län ingifvet memorial i samma ämne; Tobias Linds från Bohuslän; omli skrifvelse till Kongl. Maj:t angående kronans öfvertagande af de persed!ar utaf bätsmansbeklädnaden; hvilka enligt kopgl. förordningen den 22 Dec. 1848 ef rustbållarne in natura utgöras; Anders Anderssons från Östergötland om öfverfiyttning på postverket af stadgad ersättning åt vederbörande, som å landet ombesörja kronobrefbäringen; 4. W. Ukrs från Örebro län, om inlösen af en riksgäldssedel;l; Oscar Carlssons från Elfsborgs län, angående inlösen af 45 rdr 46 sk. utaf riksgäldskontorets numera ! aflyste sedlar; Anders Erikssons från Örebro län om inlösen af 24 rdr 46 sk. af samma slags sedlar;, Magnus Månssons från Östergöthland, om hemmantalsräntans upphörande; Bengt Gudmundsisonst från Halland, angående inlösen af 23 st. riksgäldskontorets kreditsedlar å tillsammnrs 26 rdr; och Efraim Larssons från Elfsborgs län om hemmantalsräntans afskaffande samt jordeboksräntans förenklande. 1 Till ekonomiutskottet: A. W. Svartlings, angående ångfartygsägares förpligtande att å deras fartyg begagna stenkol till bränsle; Nils Larssons från: Jemtland, om reglering af kronotiondens utgörande inom byeller skifteslag, i sammanhang med laga skiften; Olof Larssons från Gefleborgs län, angående ändring i gällande befordringsgrunder för prestmän; Erik Carissons från Stockholms län, om Löfsta och Sättra hemmans skiljande från Färentuna härad samt det förras läggande till Sollentuna och det sednares till Svartlösa härad; Jöns Månssons från Malmöbus län, angående böter för ryttareoch dragonhästars vanvårdande, samt deras fördelning; Tobias Linds från Bohus län, om förklaring af 5, S af K. förordningen d. 29 Aug. 41843, angående sockenstämmor, och Johan Johanssons från JönköDings län, angående fattighjon. : ( Till bankoutskottet: 4. W. Uhrs, med prof på papper till sedelmynt; Anders Olssons från Jemtand, angående ändring i betalningstiden för diskont-, ån. . Till bevillningsutskottet: L. M. Enutsons frånli )stergöthland om upphäfvande af den s, k. skyddsSr — AV a nm Kf oc AA