Article Image
Onuru, sasom en LlJ:ju at nIoluvaDu IJOT HJYLABIUBSD, en och annan illustration utfallit något misdra redig, hvarvid dock, för det billiga prisets skull, mindra afseende får fåstas. Redaktionen till ifrågavaranda magasin, hvilket äfven under det kommande året oförändradt fortsättes, har önskat låta ett profnummer medfölja till Aftonbladet; abonnenter, hvilket vi med nöjs anmäla, med önskan att så dant måtte i någon måna gynna den till sitt syfte berömvärda tidskriftens spridning. ODER Bokhandels-bulletin. Ibland utkomna bokhandels-artiklar hafva vi sednast erhållit tredje och sista delen af 1809 och 1810, tidstaflor af C. A. Adlersparre,. Denna del, som är mera vo!uminös än den föregående, innehåller åtskilliga nya och intressanta data till historien om kronprinsen Cari August och hans död, samt om Fersiska upploppet, samt i sammanhang dermed väl valda utdrag af vittnesförhören i de undersökningar, som föranleddes af dessa händelser; en beskrifning på kung Carl Joh:n: ankomst såsom kroaprins och dertill hörande anekdoter; den Oxelbergska historien vid 1810 års riksdag jemte åtskilliga upplysningar dervid, hvaribland man likväl saknar ett af de märkvärdigaste bidragen, nemligen Hens Järtas yttrande till statsrådets protokoll, hvilket isynnerhet karakteriserar nämnde förföljelse, men som troligen blifvit utlemnadt emedan det förut varit tryckt; och slutligen många politiska saker, bland hvilka händelserna: 1812 intaga ett ej ovigtigt rum. Vi återkomma mihinda efter Jul till vissa delar af dessa i flera hänseenden intressanta Tidstaflor: : — Den nyligen utkomna fortsättningen af Rikssalen på Gripsholms slott, historiskt porträ:tgalleri af kon. Gustaf I:s samtida regenter, i lithokromi och stentryck af A. J. Salmson, utgifvet hos Hedbom komp, meddelar publiken fyra afbildningar, som i synnerhet för kostymerna hafva sitt intresse. Bland de här intagne historiska personer finner man den sluge italienaren Andreas Gritti, hvilken, efter att hafva varit en utmärkt och lycklig fältherr2, slutade som doge i Venedig 1523—38. De öfriga, churfurstarne Joachim I och II af Brandenburg samt markgrefven Johan af Brandenburg, frejda utan tvifvel sina nimn i Tysklands häfder; och, emedan deras afbildningar befiana sig i rikssalen på Gripsholm, borde de äfven inrymmas i detta galleri. Artisten har förtjenstfullt aftecknat klädedrägterna, hvilk: gifva vackra profj på femtonhundratalets egna smak. — Från den utmärkt produktive br Mellins hand här hos hr Brudin en oktav-volym på när 600 sidor, utkommit, med titel Fornnordiska HBjeltesagor, bearbetade för Sveriges ungdomr. Af förordet inbemtar man, att förf. länge i tankarne burit planen att utgifva eit Bibliothek, som med någorlunda fullständighet skulle upptaga den Isländska Sago!itteraturen. Men innan ett sådant möjligen i framtiden hinner fullbordas; anser br M.: med skål att några af de märkligaste fo-ndikterna, siväl sagor som skalaeq:äden, kunna blifva en läsning för vänner af fornskandiaaviska minnen. Utan tvifvel har hr M. rätt häruti. Alltså bar han gjort ett urval af dylika sagor. Likväl har han tillika funnit, att dessa fornlitteraturens alster erfordrade en bearbetniog, för att blifva passande för unga sionen i närvarande tid, .Enligt denna plan meddelas i den volym vi, här anmäla, ej mindre än sexton sagor, hvaribland endast må nämnas: Fundinn Noregur (som här kallas Sagan om Noriges upptäckt), Ynglinga? sagan, Orvar Odds, Hervors, Harald Hårfagers, Fritbiofs, Ragoar Lodbroks o. fl:s ssgor. Atskilligå af hr M:s förevarande berättelser utgöra dock icke så egentligen enskilda eiler särskilda fornsagor i bearbetad form; utan hafva blifvit sammanbragta genom utdrag från flere båll.. Så består den bär befiatliga Sagan om Oden och han3 visdom) af stycken tagne ur början få Heims Kringta, hvartill Havamal blitvit fogadt. Den.derpå följande s. k. Nordiska Gudssagan, utgör likaledes ett aggregat af stycken ur Volusp2, Vegtams Qvida, Rissmal m. m. Vi skulle ingenting hafva häremot, om mevningen varit, att förf. för egen räkning velet göra en framställning, antinger såsom historisk afhandling eller som poem, deri han på grund af fornurkunderna föresatt sig att skildra händelserna och föremålen. Men titeln ger härtill icke full anledniog. Man tror sig, enligt den, haft att vänta de Fornnordiska Hjeltesagorna sådana de sjelfva äro, blott bearbetade, men icke så förändrade att de gilvas styckade, och den enas delar ses fogade tillsammans med andra. Vi tillstå emeliertil, att vi äfven häremot ingenting skulle bafva, allenast det af fört. tillkännagifvits såsom hörande till arbetets pan, samt att vid hvarje saga någon litterär notis eller ledande uppgift fogats, till läsarens underrättelse hyarifrån stoffet hemtats, Om sådana upplysnin gars meddelande kan aldrig blifva fråga, när det hela är att betrakta som skaldestycke i ett eller annat afseende. Men som sådant framstår icke denna bok; utan är den tvertom att betrakta som en urkundlig historisk skrift,annonserande sig ungefär som ett slags Corpus Auctorum Islandicorum. Vi hafva endast gjort denna anmärkning med hänsyn till kommande delar, i fall förf. der billigar förslaget att genom införande af de käll-notiser, som här saknas, göra verket fullständigare. Tilläggas kunde, att sjelfva den nyttjade benämningen pHjeltes2gor. icke, efter vanligt språkbruk, är korrekt för en bok, som tillika omfattar den gamla nordiska Gudasagan, åt hvilken blifvit! inrymd en betydlig del at volymen. — Om arbetet, sådant det är, kunna vi icke annat än med nöje vitsorda dess förtjenster, och lämplighet såsom allmän läsning. Hvar och en, som sjelf i sin ungdom med klappande hjerta och strålande blickar fördjupat sig i Eddorna, Wiikinasaga, Vo!sunga d:o och så mångaa ndra af de talrika fornskrifterna, kan ej annat än unna de nu uppväxande samma med nytta förenade glädje; hvarföre, då tillgången på alla dessa sagor i deras äldre skick år från år blir allt sällsyatsre, ungdomea är att lyckönska, då den kan vinna syftemålet genom det slags edition, som hr M. här påbörjat. Såsom förf. nu vid samma tid är sysselsatt med utgifvandet af det stora historiska arbetet öfver hela den Skandinaviska Norden, är det förklarligt huru han PET SE FRE IS SPA NOR TROR, INCE NN TSG

17 december 1850, sida 2

Thumbnail