Aftonbladet – 16 december 1850, sida 1

en annons; och för större stilar beräknas priset eliter — Förste hofstallmästaren grefve Ni!s Brahe har i lördags aflidit. Grefven var icke ännu 40 år gammal. Han efterlemnar två söner. — Bilduivgscirkeln hade igår sin sista sammankomst före jul, der flera föredrag höllos af hrr Ameen, Pontin, Fahnehjelm, Borg m. fl. men brist, på utrymme förnekar oss att vidare derför redogöra. ) 1 Vid Arketareföreningens sammankomst i går, föredrogs rågot Ur det Europeiska missnöjets grun; der,, Hvareter ett skaldestycke, af Chorus; dekla.jmerades.: Sedan utfördes en improviserad farce til jsamlivgens stora förluste!se; hvarpå fi ågan om huru arbetarens bildning förhåller sig tills hans inkomster I diskuterades. . Slutligen upplästes xmajor Thordsson j af Braun. DR I — Såsom en intressant omständighet i afseende på det så mycket -omtalta -Zåchrissonska ; målet förtjenar nämnas, enligt hvad väl underrättade Nämera tro sg veta; att orsaken till Iden onåd, som drabbade kapten Zachrisson, licke egentligen var, att kaptenen hade deltagit li Götbeborss reformsä!lskap, utan den, att han inom besagde sällskap, såsom han sjelf uppgifvit, vant för det kungliga representations förslaget. : —Rt — Norska. posten medförde ingen annan ny het, änsfrån Christiania den sorgliga, att f. d. professorn m. m. Geörg Sverdrup söndagen den 8 denteå aflidit, 77 år gammal, Han var en af de utmärkte norske medborgare, som 1813 i Eidswold grundlade Norges frihet och. sjelfständighet, genom :samverkan för eut lagbundet styrelsesätt. och en fo:klig .statsförfattnings til!vägabringandes Han var Rikesförsamhngens president den 17 Maj 1814 och sedan ofta president vid de första storthingen. — Angående Jenny Lind träffas en tidningsTantikel från Newyork, af den 20 November, Isom: vi måste anföra ordgrannt. Ätt mån hös oss stundom skämtar med valen, kan man inhemta deraf, att Jenny Lind utropades till enda representantkandidaten i Renselaer County, fick åtskilliga röster till viceguvernör (Lieutenant Governor) i staten Massachusetts och till och med till Lordmayor i vår stad. . I —Uti lördagens Aftonblad nämndes, att Tbrukspatron Petre då, i anseende till en möjlig bortovaro när representationsfrågan förekommer i Borgareståndet, afgaf ett arförande i Idetta ämne. : Många omständigheter föranleda utan tvifvel en allmän nyfikenhet att förnimma hvad herr IPetre vid detta tilfälle yttrat, hvarföre vi i dagens blad under rubriken riksdag meddela anförandet in extenso. Detta yttrande återkallar åtskilliga tänkvärda föregående tilldragelser i representationsreformens behandling irån regeringens sida, och skall för det manliga allvar, hvarmed talaren påIminner om vissa oförnekliga grundsatser, utan tvifvel läsas med intresse. Emellertid kunne vi vid detta tillfälle icke: underlåta den anmärkningen; att hr Petre befinner sig uti någon villfarelse i sin åsigt, vid jemförelsen mel lan den nuvarande ståndsrepresentationen och Iden föreslagna. Då nemligen anförandet fram ställer såsom ett sannolikt äfventyr af den föIreslagna författningens antagande, att byråkratien derigenom kunde få en afgjord öfvervigt ; — ehuru tålaren visserligen blott säger: om så Iskedde — så. synes han hafva förbisett, ant, åtminstone efter allt hvad vi kunne förstå loch döma af förflutna facta, just den nu -Ivarande representationsformen innefattar ett tillstånd, under hvilket byråkratien har en sådan bestämd öfvervigt;då man newmligen med Idettå ord förstår icke de enskilda embetsmän, Bens makt hvar för sig — som kan vara ganska måttlig likasom deras vilkor — utan sjelfva den riktning, hvarigenom staten, med dess inrättningar och förmynderskap ouppbörligt sträfvar latt inkräkta och inkräktar mera på det enIskilda både i makt och penningar. Eller, om man. vill rådfråga erfarenbeten: huru mycket motstånd hafva väl — man kan ej för ofta upp repa det — Borgareoch Bondestånden kunnat vid de föregående riksdagarne sätta mot denna tendens? Vid sednaste riksdag vunno dessa stånd i förstärkta statsutskottet 3 voteringar ibland mer än hundrade; och så stå sakerna, alt det betraktas såsom en formlig seger om den demokratiska delen af ständerna vinner någon fördel i en vigtigare fråga, äfven om denna i sig sjelf är solklar på rättvisans vägnar, såsom i frågan om kabinettskässans skuld. I öfrigt: hvad se vi vid våra närvarande riksdagar i afseende på budgeten, annat än att statsanslagen stånIdigt ökas å vissa båll utan motsvarande inskränkningar å andra, så att den direkta bevillningen, som ifrån början tillkommit såsom tjen extra beskattning i nödens stund; knappast kunnat minskas (debetsedlarna i hufvudstaden kunna till och med vitsorda om den ej blifvit ökad), under det den indirekta bevillningen af I tullinkomsterna. m. m. likväl på de sednare åren vuxit med vida större belopp än den ursprungliga bevillningen. Och under allt dettz tillbakshålles utvecklingen i andra sociala hänseenden; — ja: förslager som regeringen sjel ema gången afgifver, tagas den andra gången tillbaka i följd af den byråkratiska reaktionens och privilegiernas inflytande. Äfven om vi hyste den mest obegränsade förhoppning om fördelarna af en repres.förändring genom det hvilande förslagets antagande, ansc vi likvål ej möjligt att dessa förbållanden kund hafva blifvit annat än något förbättrade. a 0 VR TT ER TT TT Land JA rm 3 me vb Av