en sådan kärlekens kraft. och intensitet, att ionen deraf återklingade djupt i mitt inre;. en aning, att jag möjligtvis lyckats, genombälfvade mig, och öfverväldigad af en namnlös längtan efter sätlhet, lutade jag mitt hufvud mot hans bröst och utbrast med ett glödande wuitryck: O, om: du kan älska, så lär mig detin Och du har aldrig älskat?. frågade han, salig. genom. tanken att vara den förste som hos mig skulle framkalla: alla de saliga:emotioner, hvilka man kallar kärlek. .;Du har. aldrig älskat? Ol! — men det är för mycken sällhet! för mycket, madonni! Nej, Anatole!s sade jag, sej för mycket al den gåfva jag väntar mig. af dig; ej för myc: ket, om du eger förmågan att blifva mitt bjertas perpetuum mobile, att ständigt bibehålla det i samma. vibration af. ekstatisk känslorike domar ng xOch hvad skall. jag göra: dertill, madonna?s Huru kan jag: veta det, då jag ännu aldrig funnit det?x. vä Vbra s Ql utropade han, xnu skall-du lära känna det! Kom; komy min engell. Jåt..oss ila upp till -bergets ljusaste höjder! Låt oss skynda w i det fria, och då jorden i sin förtrollande skönhet utbreder sig framför dig, då solen förgyller allting, tänk dig då att jag vore verl dens beherrskare för: att Jägga allt för dina fötter, att jag önskade min kärlek vara. lik so len; för att upplifva och genomtränga hela ditt väsende lv : ; Med ett jubelrop lyftade han mig i sadeln, och: med sådan fart sprängde viuppför berget, att vi, oaktadt uppehållet, voro de första, som uppnådde ruinerna. För första gången saknades fursten vid min sida. Han ;bade råkat, i en besynnerlig: confl ct. med :sig.. sjelf, Då ani försvunno från hans blickar, for, han med-handem öfver-panpan, som hade :han-haft:en obygg: lig drömesavd sve! 113 3 babe ör