Aftonbladet – 10 december 1850, sida 1

alla österrikiska staters inträdande i tyska förbandet, har furst Scbwarzenberg icke antagit; ban har i anledning af deana koncession afgifvit den förklaring: att Österrike skal! inträda ut förbundet med så många provinser, som det anser för ändamålsenligt. Exekutifstyrelsens delning mellan Österrike och Preussen skall vara bifallen — med förbehåll af Österrikes allierades bifall. , I den hessiska frågan är stipuleradt, att kurfursten återvänder till Kassel, när ban anser sig kunna göra det. I detta fall skola å ömse sidor de främmande trupperna utrymma Kurbeisen. Men skulle deremot kurfursten vara af den tanken, att han icke kan utföra planen alt återvända till sitt residens, så skall en gemensam ockupation äga rum. Till SlesvigHolstein afgå tvenne kommissarier, .en från Preussen och en från Österrike, för att först tillvägabringa vapenstillestånd och sedan fred: Dessa kommissarier skola erhålla instruktioner af konferensen, samt ingifva berättelser tili densamma. Vägrar ståtbållarskapet att åtlyda svarande den yrkads umonsrätter , nemligenl; VEN omr kömmissariern2, så har Preussen intet att in-) vända emot att Österrike gör beväpnad interventior. Inställandet af de ömsesidiga rustningarna beror af Preussens andraganden vid konferenseno, Ministerens organ, Deutsche Reformp, yttrar sig om saken som följer: Rörande resul: tatet af konferensen i Olmitz erfara vi, att en afslutad, att såväl de hessiskå som slesvigholsteinska angelägenheterna komma att slutligen afgöras vid. de konferenser; som i medlet af denna månad komma att hållas i Dresden, cch hvartill alla -tyska regeringar ega alt sända fullmäktige. Emellertid skola såväl i Hessen, som i Slesvighbolstein, en österrikisk och en preussisk. kommissarie söka gemensamt bilägga de för handen varande stridigbeterna. Beträffande de slesvigholsteinska angelägenheterna, torde Österrikes och Preussens gemensamma verksamhet vara i stånd att tillvägabringa efterlefaad af förbundsdagsbeslutet af den 17 Sept: 18462. Från Kassel berättas att en preussisk diplo mat, br Niebuhr, påyrkat att stadsrådet måtte afsända en adress till kurfursten, hvaruti lofvas underkastelse och erkännande af Septemberförordningarnes giltighet. Till följd af en dy lik adress skulle kurfursten återvända och Hassenpflug afskedas. För öfrigt skulle en ny vallag oktrojeras, ock författningen ombildas efter preussisk modell. ÖSTERRIKE. Enligt ena telegrafsk depesch från Wien af d. 2 Dec. hade det fördrag, som blifvit fastställt i Olmäz, af Schwarzenberg och Manteuffe!, blifvit af båda bofven sanktioneradt, och således fredens bestånd tryggadt. SCHWEIZ. Från Bern skrifves den 27 Nov. att J. Munzinger från Solothurn blifvit vald till förbundspresident och d:r Furrer från Zäriech till vicepresident. Dessa valr, säger en tidning, sinnefatta ett förtroendevotum för förbundsrådets moderata ock förnuftiga politik.n I en annan korrespondens berättas, hurusom de s. k. generalradikale eller nykonservative ännu städse hafva afgjord öfverhand i förbundsrådet och förbundsförsamlingen, hvaremot det socialdemokratiska partiet eller de s. k. ungradikale efterhand — tack vare alliansen med ultramontanerna — bemäktigat-sig statsrodret i kantonerna Aargau, S:t Gallen och Geneve. Detsamman, heter det vidare, sker nu älfven i Waadt. Också här finnes enstaka konservativa, men om ett organiseradt konservativt parti kan icke bli fråga. De tvenne partier som ännu fionas der äro: 1) det gammalradikala eller det s. k: guvernementala partiet och 2) den unga socialistiska skoan, hvars chef är Eytels i I Geneve har Moulinie biifvit vald till statsrådets president och James Fazy till suppleant. i ITALIEN. Trenne telegrafdepescher härifrån äro af följande innehåll: Turia den 25 Nov. Mano har blifvit valid till senatens president och till vicepresidenter Allieri; Sostegno. och Plizza. Florens den 25 Nov. Redaktionen af tidningen Constituzionale har Dlifvit åtalad för en artikel mot Louis Napoleon. Bologna den 25 Nov. En lag har utkommit om provinsernas administration. Den består af sex hufvudafdelningar. Kyrkostaten indelas i fyra legationer och ett hufvudstädsområde. Legationerna indelas vidare i delegationer, gobernier och kommuner. 1 spetsen för hvarje legation står en kardinal med 4 råd: TURKIET. Fråd Konstantinopel afgingo fl:ra bland turtiska flottans skepp, med ansenliga truppmassor ombhord, till Syrien, för att definitift qvålva det fanatiska frankslagtandet i Aleppo och Konstantinopel. 1 sjelfva Alepjsos längelser väntade 320 upprorsmåa sin dom. Uppioppet nade sträckt sig till flera orter i norra och vestra Syrian; vid Beirut voro omkring 740 insurgenter tillfångatagna af Emin pascha, och deribland, till myndigteternas förvåning, äfven flera kristna, dem anstiftarne lockat med sig, genom förespeglingen att de hotades med nys autskylder. Från Bosnien erfar man att upploppetiBosnien, långt ifrån att vara qvälfdt, tvärtom utbredde sig dagligen. Från Kraica tågade väptrakten deromkring. Fem af upprorets anfö-l, rare hade då redan, slagaa i bojor, anläadt tilll. öfverenskommelse så till vida kan anses vara AP AA At AAA AA Poa Pg RO a Itt höna tila bor nade skaror till Tuzla, för att förena sig medl de upproriske Bosniakerna. I Herzegowina var upproret allmänt och äfven Albamen påstods hafva rest sig. : Befolkningen f Noviha2zar hade fördrifvit dervarande befålbafvaren Jussuf bej och besatt passen från Macedoniep och Rumelien tili Bosnien, för att bindra turkiska troppars inmarsch dit. NORDAMERIKA. Slaffrågan sysselsatte ännu Förenta Staternas invånare; abolitionisterna hade begagnat tillfället i