Aftonbladet – 3 december 1850, sida 3

:orpa diplomatique och franska institutet, samt anlira utmärkta litteratörer och konstnärer. Bland de ntressantaste personerna nämna vi särskildt: Prins Moatbear, konungens af Sardinien svärfar, Iden för sina lyxuriösa föter bekante engelsmanner Tudor, furstarne Soltikoff, grefvinnan Castellane, errarne L-o de Laborde, general Grammoxt m. fl. Den unga grefvinnan gjorde les honneurs med Jan elegant grace, med en enkel naivetet, gom för vånade alla, som så hårdt bedömt henne, utan av tänna h:nne. På en hvit atasklädning bar bor Theresieordens storkors, hvilket hon, jemte titeln af srefvinna, erhållit utaf konunzen af Bayern. Vid åsyrea af den värdighet, den enkelhet och len frånvaro, af alla pretentioner, hbvarmed hon bar dessa insignier, begrepo alla att detta fruntimmer kunnat utöfva ettså djupt inflytande på konstnärs zonungen och att hon spelat den stora roll som henses inflytande på denra furste anvisade henne i Bay2rn.n — ÖM CENSUREN I NEAPEL förmälas otroliga aker och sim det synes utmärker sig polisen deratienan för eit hittills exempellöst raseri. Utom de i index librorum prohibit. för hela katholska kristenhe-, ten bannlyste böcker har hans neapolitanska moajestäts regering ytterligare proskriberet en oerhörd nöngd skrifter, deraf vi till läsareos uppbyggelse endast få nämna: Humboldts sarslade arbeten, Gö:hes Faust, Schilllers Wilhelm Tell och Räfvarbandet,, Shakspeare, Goldimitb, Molidre, Lamerti: es Girondisternes bistoris, Victor Hugo, Paul de Kock, Thiers, A!exander Dumas, jemte alia existerande fi!ocsofiska skrifter af nyare författare semt af äldre klassiker: Ovidius, Lucianus Lucretius, Sogbokles, m. fl. — Den Spanska tidningen Nacioz, berättar, att Cids graf, hvars bligenhet hittills varit okänd, nyligen biifvit upptöickt i Burgos. — EN RBEGELMÄSSIG ÅNGBÅTSKOMMUNIKATION EMELLAN BELGIEN OCH NORDAMERIKA kommer att skyndsamligen bringas till verkställighet. Statio-lnerna blifva Antwerpen och Newyork. Aktiekapi:alet är anslaget till 3 millioner francs; deraf 4,800.000 redan blifvit tecknade i England. Till en början byggas 3 stora ångartyg, hvilka till en stor del inrättas för utvandrare. Mean betrsktar detta företag så mycket mera betryggadt, som belgiska regeringen förbundit sig att garantera 4 V, årlig ränta af aktiesumman. — EN ENLEVERING MED FADRENS TILLHJELP. Den i Marseille utgifna tidning Le Nouvellistex berätter följande historia, som skulle hafva tilldragit sig i en af grannstäderna. En rik bandelsman hade en ung commis, vid namn Lovelece, som han var ganska beliten med, emedan ynglingen var förståndig, arbetsam och ordenttig. Emedlertid b-gynte ynglingen om en tid Llifva mycket dyster cch nedslagen; hans eljest. af naturen glada lynne hade altideles förändrats. Afven då hen arbetad2, tycktes han fundera på andra sker. Hans principal blef omsider högst bekymrad häröfver och ville ändtligen få reda på anledningen. Han tog derföre sitt parii att fråga yvglingen och upptäckte snar, hvad han misstänkte, awt den unge mannen var förbryllad af kärleksgriller. Nu ville patronen äfven vsta hvem som var föremålet för ynglingens bäftiga kärlek, men kunde endost få veta att flickan tullaörde en mycket rik familj, hvars bifall en fattig commis med 4200 fr. inkomster ej kurde koppas vinna. Nå mer, har ni hopp cm genkärlek ? yttrade patronen. Ack jä, det är jeg säker på ! genmälte ynglingen. Nå väl, då finnes icke mer något hinder. Enlevera hennel! Detta råd gjords den unge mannen i början något eftertänksam. Omsider förklarade han sig villig all gå in på förslaget, om blott ett hinder vore undanröjdt, com bestod i penningebrist. Principalen svarade då: Si ce nest que largent, qwå ce plan Pon oppose, Lever en tel obstacle est pour moi peu de chose! Derpå erhöll Lovelece af sin patron 500 francs, samt lofvades ännu mer, då så beböfdes, äfvensom att bidraga till föräldrarnes lugnande. Den unge mannen utförde planen ganska skickligt. Om aftonen saknade patronen sin unga sköna dotter vid bordet. Allarm i hela buset! Man sökte henne öfverallt. Snart misstänkte dock fadren hvart hon fagit vägen. Han höll god min. Då han återfunnit de ucga tu, höll han ock sitt ord om bistånd till deras bosättning och vivre. — LUFTBALLONGEN LA VILLE DE PARIS) här nyligen brunnit upp i närheten af Marseile. Lyckligtvis hade dess trepne passagerare, hir Godard, Cremieuz och D:echsmps, kort förut fallit ur densamma, den eaa efter den andra, dock utan ett skada sig betydligt, emedan ballongens egare Godard, som fruktsads att af en häftig storm biifva drifven ut i hafvet, redan betydligt sänkt densamma. Man vet ej huru elden komrrit lös. — ÖMNIBUSARNES ANTAL i Paris är nu 400, hvaraf en hvar tillryggalägger mel!an 6 cch 7 sveneka mil och befordrar 450 pasegerare om dagen. Alltså begagnas de på året af 21,600 000 psssagerare. I London beräknar men, att de dervarande 3000 omnibussr befordra på året 3000 millioner passagerare. — WasHInGTON IrRwINnG har af sin förläggare Murray i London ech dennes fader erhållit följande honorarier: för Skizze bokenn, 467 St., Brscebridge H:l 4050 f, Den resande, 4575 , Coumbus 3450 , Coumbi ledsagare 525 , ,Gravacan 2400 , Resan gencm Prairierne, 40 Abbotsford och Newsteed 400 och Spanska legender 400 ; inalles 9767 eller omkrirg 120,00 4dr bko. — Från Neworleans berättas, att en af de rikaste män i Nordemerika, vid namn John MacDorough, nyligen aflidit. Hen efterlemnade en förmögerhet ef 6 millicner dollars. Med undantag af en -obetydligare summa, som her testamenterat åt sin syster och 235 000 dollars årlig ränta åt ett bibelsällskap, har hela den öfriga förmögenheten blifvit ansasen till grundläggande af ali männa skolor. Mar ville veta, att de bedragno arfvinga ne ämnade öfverklsga testamentet. — DEN DYRASTE HÄST I VERLDEN är säkerligen den, fom med namnet sFiying Dutschman) nyigen blifvit af ecvgelska grefven af Eglington såld för 7000 -f-Srerling.: Men den höde ock inbringat denne sin egare för 14 kapplöpningar 417,725 L st., utom gu!dbägare och andra trofter från rännareba nan. Do fyra herrar, som Ru köpt den, bafva be slu!at att ej mera låta den begagnas till kapplöpoing, utan till betäckning. Rättelse: Uti gårdagsbledet, 4 sidan, 4 spalten, 38 och 39 raderna uppifrån slår: om ett representativa regeringssättet, under ell samnal etc.; bör vara: em det representaliva regsringssättet, under ett ssmtal elc.; samma spalt 49 och 50 rederna nedifrån står: utan bellre närmar sig det :immelska rikets poliviska lycksalighetslären, bör vara: utan bellre närsig det himmelska rikete politiska lyckselighetslära. I gårdagsbledet, under rubriken S:ocihom, arvBB RO 1 rs or mm