Aftonbladet – 29 november 1850, sida 3

ANDAR ÄMNE ÅNNU EN NY PLANET. De Garparis i Nea pel har i ett bref till observatoriet i Altona inbe rättat den af kenom din 2 November gjorda upp Itäeckten af en ny plonet, till utseendet liknande er stjerna af 9:2 eller 40:e storleken. På observato riot i Altona har d:r Petersen sedan obsorverat der vid 27 547 B8l,0 rektescension och 82 49 38, deklinatio Dir Petersen finner den nya planeter likna en stjerna ef 10:a storleken. o— JORDFYND I Noret. På den 34 mil frår Hulmestrand belöna gården Ueigsted i Vaslo fog: ihefva byligea i ett stenbrott blifvit funne två mas siva ringer al fiassto guld, som tillssmmars väg: 28!V, lod. Den ena tyckes varit on halsring, är ! tom tjock, hvarpå är anbr d en på midten er tum bred efiång guldplit, sirad med inristeda figu rer i form af cmå runda rinser. Den andra ba lika tjocklek med den förra, men är cj hoplödd ländarne och synes varit en armrins, så är så läng, ot dn går tra gånger omkring handlofsen IDen är u 2 alla prydneder. Om gården, som äfver sallss Ogt! d, är icgenting kändt eller af historier bevaredt, n föra r att kunna gissa till hvem som it eller nedlagt dessa ringer, hvilka värde. rade till 2f2 speciedaler, tillbiudits uriversitetet. — Lovis NAPOLEONS AMURETTER. Det är be kant, sär tidning, ett frorska republikons presideat hittills -ndast s st för Albions faxerlåckade döttrar; ingen enda af da retande pariserskorna, som under gudisnodegsr uppfylla Elysts geloncer, har hittills lyckats att göra pågol ömmare intryck på kejsarens Dbrorsoxe hjerta. Men Madeleine Brohsp, en ung debutanto vid Theatre Francais, bvilkens spel Och ögon i fyra veckor ha förtjusat bela Paris, kan ändtligen säga att kona besegrat det stolta Albion. -— VOTERINGSMACHIN. Franska mnationalförsamlingen har nylizen skaffat sig en sådan mechin, för hvilken ett anslag af 50,000 francs bevi gerom hvilken hvsrje missteg och tidsu votoripg skall förebyggas. Hvarje representent håller en liten l5da, inneh de ö kvita och 5 stålblå voteringsmarker, försedde med hans nömn. Pe hvita äro af en helt anrean form än de blå. WVoieringsurnan her tvenne feck, et: för emottagandet af de hviia, och ett för Go blå markerna; de begge öppnivgarne äro nät och jemnt så sora och af så olika form, att ingen hvit mark ken instickas i de blåäs feck eller tvertom. Uti feckens inre är er mekanik, som rangerar merkerna i rader på hvarandre, cch då alla -arker äro af lika tjocklek, kan mean genast af stapelns höj! b-ståmma huru mänga vota den innehöller, enligt ea derintill fästad er derad skala. — HVAD ÄR smuts? Den gamle d:r Cooper i södra Carolina plägtda stiga till sina studenter: Frutkten icke litet smuts, ; unga herrar! Hvad är smuts? Jo, kemiskt betroktodt, ingentiog oengenämt. Rif litet olksli på dan smutsiga fetfläcken på eder rock, och ex kemisk process förvandiar den till tvål. Nu tvättar jag med litst vatten, och der blifver hva kon fe:t eller tvil, eller vatten, eller smuts. Det är just inzen synnerligen väluktarda smu:shög som ij son der. Men strön Ht ips öfver den, och din bliser ic längre smuts Allt hvsd map kallar smuts är värdt eder uppmäörks:mbet, såsom siuderania kemiev. Analyserem det! analyseren det och det skell upplisa six i öJ Smuts producerar säd och Po dec der vackra flickan, föra i n ef eder fisk en kyss af. Så kyssten j, klas, smuts, i 53 het då j 7t dess färga hv piplero. Det låter sig icke sö men jag önskar dock, at ett pj perlhvivt (wismut oxid) icke m: na ett ungt fruntimmers berriiga hyn AA. med helx eller hvad emuts är;