Article Image
het genom deras täthet, och om spridandet af allmännare politisk bildning derigsnom ej båller stånd. Det hvilsnde reprsentationrsförslaget vill ingen menniska: är det någon, som röstar derför, sker sådant blot af biafsigter, ej för förslaget i och för sig sjelft Det kommer troligen att sllmänt förkastas: detta hindrar ej att enskilta uppträda ifrigt till dess försvar, och att striden derom i ord blir alvarsam Allmänt säges, att M-jestätet, numera inseende fa!sk heten i de liberales förespeglingar och omöjligheter för en regering att bära sig efter en sådan förändring, ej vill den. Bönderna, som alldeles skulle splittras bort inom sig vid valen och i folkförsam lingen, äro ifiizast deremot. De komma med sar ka klagomål öfver lönnkrögeriet och förderfvet a handelsbodarpe på landet, äfversom medjemmer öfver fattigvårdsväsendets svårigheter och abderitiske tillstånd. Genom författningen om detta sednare har Regeringen så togit sig vatten öfver hufvudet. att ecklesiastik-departermentet, dit besvärsfrågor öfser dylikt höra, har fått mer än lika många sådsna mål, än dess andra ärender sammantagna; och med för :rgelse har man läst artiklen i Aftonbladet öfve (renberg, com drogs från studerkammeren in till det ta virrvarr och säkert behöft de förlidna 9:ne årer endast att läsa sig in i den vanliga kyrkolagfarenhe(ens svåra småsaker, och än mer att utreda dess: mas:or. Likedan förvisring har hen att tagas mec i skolväsendet, ljufiig! arf från föregängarne. Nu sitter Elementar-S:ol-direk ion cch gör ihop ett be tänkande eller förslag, hvilket skall läggas till grune för n7 skolordsing. Att något väsendiligt fel vidtlåd:r denna skolas method eliter system, synes blanc mycket annat deraf, av lärjungarna i de högre klasne gitt sin väg och äro i da medlerta fåtalise hvilket bör åstedkomma svårighet och mer möda för de öfriga, då methodea fo; drar moniteursystem. Frär alla orter, der detta nya system blifvit infördt til mer än yttre formalism, klegas öfver oreda och Oo ämpiighet, och har intresset för denza nyhet allvarligen borifarit. Borgarståndet är ej talrikt: mec stor möda kunde utskotien besättas, och höga klazoljud öfver handelsoch päringsfriheten höras, til hvilxen frihet, liksom tll mycken annan, de sjelfve äro skulden och få pu supa sin egen soppa, både koksd häraf och ef mycket acna!, de hoprört. Frår iandet spörjes stark penningbrist i vissa trakter, er följd, säges det, af privatbsnkernes beteenden. Vä! vore om Regeringen i denna kinkiga frågå komme med något väl utarbetad: förslag, som vore afsedt på varaktighet i dessa ömma förhållanden; ty de kan ej af Ständerna begåras. Hegeringen Octroyerade privatbankerna på längre tider emot Ständer28s högt u talsde önskan. Här skrattades hjertligenr åt det intresse Skarsboerna kunde hafva gementsam: med Waxholm, efier da valde Sieur Windrufva til! ieras ombud... Om jag omtaler att det otvifvelaktig: ifven kommer åtskiliga försleg till tryckfräckhetens qväsande, hvarom man ellmänt inser nödvändigheen, på det ej alit må vVarda förpestadt, så har jag nämnt alla nyheter jag kunnat för denna gång. Det småafvel, som de st.ra tidningarne uppfostrat omkring sig genom egna Gåliga föredömer, sprider här alit värre och värre smitta omkring hejdlöst, och de stora äro ej annat än nyheiskrämare eller paitiledare och häcklare af allt som ej följer med deras fana samt förvirra begreppen mera än bjelpa dem på väg. Hade Regeringen ej hortgifvit indrasningsmakten utan att begära få pågot i stället, så skulle ej (derom är man temligen ense) desna ohyra af små uidningar kunnat bära sig längs efter en eller an nan indragsing. Nu är denna uselhet sigen till Sir höjd och ligger för allas blickar. så man ej får undra på, om handsken som klämmer å:, blir af de något hårda slaget. — Kronprinsen jar ofta ut oci kuskar för sia urga gemål, hvilket ser stådigt och vackert ut: det säges att hon är i in:ressant belä genhet, så ait vi möjligen i Mars kunna förvänta en Arffurste eller Prinsessa. — Stadsråderna anse: säkert komma att afgå, åtminstona den ena efter der andra, i fall förslaget faller, hvarföre vissa af des komma at: strida som hjeliar derföre. Några af dem som redan ha en aning om sitt förestående öde, he redan sökt sig u: lugnare, om ock lägre och beqvämar hviloställen än taburetierna äro. Hvem som fästal sitt ena öga på gamla Skaraborg kunde jag väl äf ven nämna ; men det tjenar till intet. een

28 november 1850, sida 2

Thumbnail