och förmäler sig med Spirito. Men denna tucga kruka... Om det vore öll sade korporalen, full af längtan. Kadetten förnyade samma manöver som med buteljen och sade: pIcke öl — vin är det.n Icke öl! suckade Dechsel Sedan korgarne voro tömda drog kadetten, på en vink af Dechsel, först uppassaren och sedan tjenstilickan afsides, för att till hvardera särskildt framställa fö!jande frågor: Hvem bar sändt er? Hvar och af hvem är maten beredd och vinet och bränvinet påtsppadt ? Vår husbonde, värden på hotellet Gyllene Engeln, har säindt oss hit, förklarade begge öfverensstämmande; der är ock maten kokt och vinet upptappadt. ; . vÄren j öfvertygade, att intet gift, ingen sömndryck äro blandade i maten elier i vinet? Vi veta, att j italienare förstå er lika väl på tillbandning af giftpulver och clixirer, som på handterande af doiken.n ; ,Bevare ossl; ropade flickan. Jag har sjelf hjelpt till att koka maten och mer än en gang smakat på den. Vid Sanct Marcus!, försäkrade uppassaren Jag har sjelf läppjat på vinet och bränvinet jag bitfört. ; ,Godt! Vi få se om j talat sanning eller icke. Hörea nu! Vi äro här inalles elfva man. Fem af oss skola med er äta och dricka, under det att de sex öfriga fasta. Skulle minsta illamående träffa någon af oss, kasta vi genast luntan i krutet och j flygen med oss och flera tusende venetianer emot himlen. Men icke, såsom vi, för att stanna der, utan för att nedstrta i afgrunden, der alla giftblandare hamna. Under två timmar behålla vi er här, på det j icke mågen kunna använda .motgift. Nå, hvad gägen j härtill? (Forts.)