Aftonbladet – 27 november 1850, sida 3

Article Image
RÄTTEGÅNGSocH POLISSAKER. Vid rådstufvurättens ö:to afdelniog förevar åter i går ett mål rörande de af Freydenfelt förfalskado skuldsediarze. Notarien Blackwood hade, såsom innehafvare utaf tvänrve af Freyderfelt underskrifna, med öfversten och kommendanten Devels borgen försedda skuldsedlar, den ena å 250 och den andra å 400 rår bko, instämt öfverste Devel i påstående, att ehuru det blifvit upplyst, att öfverste Devels borgesfösbindelse blifvit af Freydenfelt falskeligen påtecknad, öfverston dock måtte åläggas betalningsskyldighet på den grund, att öfversten icke vid notarialbeskickning skulle bestämdt protesterat mot borgensförbindelsens äkthet och derjemie åtagit sig ati liqvidera skulden. Vid upprop ef målet inställde sig parterne, svaranden genom befullmäktigadt ombud, vice häradshöfdingen Öhrström, och blef på kärandens begäran såsom vittne afbörd förre handelsbetjenten Paulin, hvilken berättade: att han, som till inkas:ering innehaft skuldsedeln å 250 rdr bko, utgifven den 10:e sistlidne Juni, vid förfallotiden den 40:s September kräft löjtnanten Freydenfelt, men att denne under förklarande, det han för tillfället icke kunde betala, uppgifvit, att öfverste Devel lofvat honom liqvidera skulden inom en månad derefter; att då vitunet, för att öfvertyga sig om sannfärdigheten af Freydenfelts uppgift, i sällskap med denne besökt öfverste Dee, öfversten yttrat, att om vittnet ville vänta en månad eller till den 40 Oktober och Freydenfelt icke inom den tiden betalade, så ägde vittnet att hos öfversten lyfta summan; att öfversten på vittnets begäran, det han måtte teckna några ord på reversen till säkerbet: för nämnde löfte, frågat vittnet, om han icke ville tro öfversten på hans ord, hvilket han dessutom med handslag bekräftat; att då Freydenfelt icke liqviderat skuldsedeln, vittnet den 42 Oktober besökt öfverste Devel, då denne yttrat: i dog har jag inga penningar åt herrn, utan kom tillbaka fram i nästa vecka; att vittnet påföljande onsdag besökt öfversten, då denne skulle helt och bållet hafva nekat, det han någonsin gifvit något löfte att liqvidera skuldsedeln. Svsrande ombudet ingef en af öfverste Develu psatt skriftlig berättelse öfver förloppet vid det till fälle, då Psulin och Freydenfelt sammanträffat hos öfversten, deri uppgafs, att Freydenfelt erkänt, det han förfalskat öfverste Devels namn, och att öfversten, utan att ikläda sig någon betalningsskyldighet, bedt Paulin vänta en månad, inom hvilken tid han hoppades, att Freydenfelt sjelf skulle inlösa skuldsedeln, och hads öfversten, då Paulin gickin härpå, yttrat: det var beskedligt af herrn, samt derpå räckt honom handen. Ordföranden, rådmannen Weser, uppmanrs dy Paulin att noga påminna sig, huru öfverste Devels ord vid ifrågavarande tillfälle fallit, till hvilxen uppmaning ordföranden ansåge sig så mycket mer förpligtad, som öfverste Devel vors allmänt känd för en msn, på hvars löfte -hvar och en kunde lita; men vittnet vidblef ändå sin afgifna berättelse. Sedan svarande ombudet härefter till rätten hemställt, huruvida Paulin icko borde anses jäfvig, när ban, såsom innehafvare af skuldsedeln, sjelf baft intresse af öfverste Devels åtgöranden i saken, uppsköts målet till den 3:e instundande December, då på kärandens begäran skulle som vittne afhöras dena ordonans, som varit närvarande, då Paulin andra gången besökt öfverste Devel — I Poliskammeren anmäldes i dag, att förre vinskänken Carl Johan Åman, boenda uti huset 4 413 vid Nya vägen, sistl. gård:gs afton medelst hängning afbändt sig lifvet. — I dag har protokollsjustering egt rum uti målet angående kassören Widegren, dervid ingenting fanns att anmärka. Hr Ludvig Jakobsson anhöll att blifva skiljd från målet, på den grund att Widegren erkänt sig aldrig med honom haft några affärer, utan hade ban af Herrman Jakobsson emottegit kartorna hvilket likväl icke beviljades. En lörftskrämare här i staden, hvilken, enligt kassör Widegrens uppgift. äfvenledes skulle såsom hypathek för lån innehsfve kartor för 700 rdr bko, men som ännu icke blifvit med kallelse anträffad, skulle uppkallas till en an nan dag, hvarföre målet ytterligare uppsköts. Inven teringen i Statskontoret har ännu ej hunnit afslutos

27 november 1850, sida 3

Thumbnail