Aftonbladet – 25 november 1850, sida 1

decimerades genom tulloch pålagor. För sjö röfrarne, som kryssade på höjden af Weser och Elben, gingo många skepp förlorade, hvilka lyktade under öns skydd; äfvensom de fartyg, hvilka utsändes emot piraterna, här vanligen hade sin station, eller ånyo försedde sig ur de förråder, sum bremiska köpmän här alltid höllo beredskap. Uppskrämda af den stöt, skeppet erhöll, hade Brigitta och Margareta. skyndat upp :på däck. Här träffade de kaptenen och hela besättningen. Båten i sjön! ropade den förre. En man skall med dessa papper begifva sig til kommendanten; och det blir du, Henrik Jasper .., Men nej, det går icke an. Kommendanten kän: ner dig Om han gör det, sade Helgoländaren, så vet jag hvad: jag skall säga. : Nej, en annanv, sade piraten, efter kort eftersinnande.. .;Du Henrik åtföljer: damerna med sakerna, och du Erik skall gå till borgen med Papperen.n Efter några ögonblick var båten i sjön. Några årslåg, och matrosen, hvilken kåptenen sakta tillhviskade något innan han lemnade skeppet, syntes snart i landoch ilade uppför träppan, der han i skymningen af det sig höjande sjötöcknel försvann: Under det att fruntimmernas köffertar fördes upp på däck och man afbidade matrösens återkomst, rodnade horizonten på andra sidan om Sandön, och man kunde nu tydligare se tornet på Röda Borgen, och den derpå fladdrande slesvigska fanan. En. half. timma derefter såg man den åter. vändande matrosen hastigt stiga utför trappan och snart var. han om bord. . Allt godt! sade han med en betydelsefull blick på. kaptenen. Riddaren Olaf Borenzer väntar fröken. pj Välap! Atta man i båten! ropade piraten