Aftonbladet – 22 november 1850, sida 1

BERÄTTELSE AF CARL v. WACHSMAN. 8om det synesv, sade flickan till kapten, känner ni skeppet der? Jag förmodar det är dansken, som kryssar å denna höjd, sade han förtrytsam. Som ag nämnde, vill jag undvika att sammanträffa med honom, Hol ropade han till sitt folk. Den fremmande är starkt bemannad, annars hade han icke emot vind och ström så hastigt kunnat vända. Hittills hafva vi icke vunnit något försprång, karlen är en skarpseglare. Vi vilja sätta till alla segel och segla sjelfva satan i qvaf.n Hastigt kastade sig matroserna i tågverket; man kunde tydligt märka, att det fremmande skeppets grannskap var för dem icke angenämare, än för deras befälhafvare. Beh:ga icke damerna stiga ned i kajutan?) frågade kapten Dirk. Skeppets rörelse blir vid denna strömsättning och under så många gepal orngenäm och våldsam. Detta var ock händelsen. Så snart fartyget kände tryckningen af så många svällande segel, böjde sig masterna åt epa sidan, under det att på den andra flera fotsbredd af skeppets skrof höjde sig ur vattnet. Grö a vigor, bekransede af hvitt skum, slogo dånande emot skpnarens bog, fartyget knaksde och gnisslade i alla fogningar, ett moln af yattepstoft spolade tvärt öfver däck, och tid efter annan reste sig en våg högt vid förstäfven, slog öfver skansbeklädnaden och flöt åter långsamt ut gencm spygatterna, Redan en timma hade men fortseglat på detta sätt. Manskapet stod gruppvis stilla samtalande, eller blickande bort till det fremmende skepet. Kaptenen såg fortfarande i samma riktning, hans blick blef dystrare och dystrare, och ändtligen mörk, som natten. ) Se A B. M 271, 172,