STOCEHOLM, Norska tidningar med dagens post meddela den underrättelse att Kongl. Maj:t förändrat karantänskommissionens i Götheborg föreskrift om norska gränsens spärraing i och för koleran, sålunda, att resande få infara till Sverse då de medföra bevis att de icke under sista 10 dagar varit på smittad ort. — Såsom en för den personliga trafiken emellan Umeå och Wasa i Finland ganska intressant nyhet, kunna vi omnämna, att Kongl. Maj:t tillåtit att Konungens befallningshafvande i Westerbottens län må, under den tid af året, då ångfartyg färdas mellan Umeå och Wasa, för passberättigade personer, som vilja öfverresa till Finland, utfärda passersedlar, gällande för 3:ne dygn eller 72 timmar, emot lösen at 3 skill banko för hvarje person. — — Vid Konstnärsgillets sammankomst i går afton var målnings-expositionen anordnad af hr M. Larsson. Den innehöll 3 taflor af W. Mellby, 2 af Mordt, 2 af Dahl, 3 af Kraft (i Köpenhamn), 4 af Schowelin, 4 af Palm, 4 af Fahlerantz, 2 af Andersson, 4 af Ringdahl, 4 af Zooll, 4 af Carlemsan, 4 af Malmström, kopia af Wahlbom, samt 4 af Larsson. Bland dessa sistnämnde var en större, föreställande Christiania redd, nyligen fulländad och nu för första gången exponerad, hvilken plifvit inköpt af Statsministern Due och anses vara den bäst lyckade af hr Larssons arbeten. — Föredrag höllos af hrr Ekevall, Wåhlin och Lindholm. Emellan dessa exeqverades flera solosånger med accompagnement å piano. — På Kongl. teatern gafs i går för första gången Rosen i Avignon, romantiskt skådespel i 4 akter. Stycket uppgifves ha till origine en episod ur en fransk roman; för öfrigt vet man att författarinnan, madame Birch-Pfeiffer, i åskådningsoch framställningssätt gerna är så fransysk som möjligt. Också har hennes ifrågavarande skådespel det handlingens lif, som oftast saknas i den äkta tyska dramatikens alster. Stycket rönte ett godt emottagande, och mamsell Jacobson, som innehade hufvudrollen, blef inropad. Till efterpjes förekom, äfven för första gången, Lilla kusin, en täck komedi, hvari m:ll Jacobson åter hade tillfälle ait utmärka sig i titelrcllen genom ett spel lika sprittande lifligt som det i förpjesen var värdigt. Om de båda styckenas öriga hufvudpersoner, såsom talanger af stadgadt rykte, behöfva vi icke yttra oss — Summarisk uppgift till Svenska Läkaresällska pets protokoll, tisdagen den 49 November 1850, angående sjukdomstillståndet i hufvudstaden under nästförflutna vecka: Sjukligheten ej ökad. Allmännast hafva förekommit: skarlakansfebrar, diarrheer, gastriska febrar och katarrher; mindre allmänt: kikhosta, halsflusser, nerffebrar och rheumatismer; några fall af vattkoppor. På k.serafimerlasarettet: ett mindre antal gastrisknervösa febrar, flera acuta rheumatismer. På k. garnisonssjukhuset: ö frossor, 4 nerffeber, 2 katarrher och 4 gulsot. På provisoriska sjukhuset: 5 fall af koppor. På stora barnhuset: 4 rosfeber och 2 lunginflammationer. På båda barnbördshusen: friskt. I fångelserna: diarrheer. ——D— — I anledning af det bref som ledaren af en del norska arbetsföreningar Marcus Thrane tillskrifvit Stockholms arbetareförening, hvsari han beklagat sig öfver en hos svenska allmogen rådande ovilja mot norrmännen, läser man i Wermländska Korrespondentenp följande anmärkningar: Herr Thrane, som på sia lilla resa genom en del af provinsen passerat just den delen deraf, som onekligen eger dess mest upplysta allmoge, och den som står i mesta beröring med Norge, hvilken i allmänhet alldeles icke numera emot brödralandet är intagen af den gamla fiendskapen, har utan tvifvel fästat mer vigt vid ett par enstaka samtal, än han haft skäl till, och af dem velat draga en slutledning och ett omdöme, som är alldeles falskt. Den i allmänhet upplysta Wermlandsallmogen saknar ej sinne för allmänna angelägenheter; men han är en afgjord hatare af munväder och otidig omstörtningslusta, och det är derföre icke otroligt att hr Thrane, som måhända ej rätt väl valt sina ord, kanske till och med, på vanligt manår, fällt i allmogens tycke snart sagdt upproriska. yttranden, härför blifvit af det sunda bondeförståndet på ett lämpligt sätt tillrättavisad; men att härföre sluta till någon mindre vänlig sinnesstämning här i orten emot norska brödrafolket, i allmänhet, är lika löjligt som emot sanningen stridande, hvilket våra läsare bäst äro i-tillfälle-att-bedöma.n —— svs m OO Oo OO ORO OO ORO