Aftonbladet – 20 november 1850, sida 3

i landsorten, tid efter annan på åtskilliga ställen, till dess hon för 3:ne år sedan hitkom till fadren och vistades hos honom någon tid, hvarefter hon ånyo innehaft tjenster, såväl-i staden som på landet, hverefter hon slutligen bott för sig sjelf, uti ruset M 15 vid Svartmengatan, der hon nu bor. Hon befinner sig för närvarande i välsignedt tillstård; och uppgaf på fråga, att hennes nuvarande fästman icke vore orsaken dertill, utan en kypare i Norrkököping, af hvilken sistnämnde hon sade sig hafva erhållit ett guldur, hvilket vid visitation blifvit funnet i hennes gömmor. Mille Lindström uppyste på tilifrågan, att Johanna Zetterström, vid den tid penningestölden skedde, legat ho3 Lindström en ratt, i anledniog deraf ått de demkommit sent från Djurgirdsspektaklet, och Zettferström ansett sig icke kunna gå hem så sent till modren, hos hvilken hon då vistades, och som har sin botad på Kungsbolmen. Lindström hode så mycket mindre kunnat för stölden misstänka Zettersiröm, som denna visit henne det ömmaste deltasande, då bon för Zouerström berättat sin förlust. Skomakargesällen Sundin medgaf att han fått ett par svarta byxor. äfvensom åtskilliga andra presenter, af Johanna Zetterström; men hade icke haft ringaste aning om att de varit stulna ellsr köpta för stu!na penningar. Han hade endast en kort tid varit bekant med Zotuer:tröm och kände ingenting om henne: föregienden. Förre polisuppsyningsmannen Spångberg, som äfven iaställt sig, medförde kramhandlaren Ernst Hellström, ho; hvilken Johinna Zetterströra i sistl. Augusti skulla bafra vexlat en hundrabanktosedel, under det handlat et klädningstyg. Hr Hellström uppste på fråga ait så var förhållandet, samt att hans AN panjon, Kjolib:rg, mottagit sedela och i en annan bod vexiat den. Hr Hellström hade förut sett Zstterström på Muskön, så att ban mycket väligenkänt henne. Spångberg anhöll des: sutom, att till yitermera visso och på det all tvetydighet u!i hvad Spångbergs förhållande i detta mål anginge skulle försvinna, br Hellberg till nästa förbör efven måtte uppkallas och ör öfver sisinärmnde omständighet: Spångberg hade nog lidit i detta mål, och önskade få all den upprättelsa som numera vore möjlig; hvilken anhållan sf polisr mästaren beviljades. Målet anstår til i morgon. mars —— RR