Aftonbladet – 16 november 1850, sida 3

Steaström erhållit underrättelsa att denne och portvakten Lindberg utifrån varseblifvit hålet, hvarefter hr Lock genast begaf sig till cellen, derifrån Dyring rymt. Dagen förut kl. 40 f. m. hade Dyring varit utförd på fängelsegården och br Lock hade då undersökt cellen, men icke funnit något som kunde I väcka bans misstanka. Sedan på aftonen kl. 8 bade br Locks son, fadrens enskildte biträde, åtföljd af Ifångknekten Sjöberg visiterat cellen. Ef er rymningen fann man en jernten af 3 tums Jängd, insatt i ett träskaft omgifven af en ring af messicg, hvilken ten Dyring troligen begagnat vid stenarnes utbrytand2. Herr Lock kunde icke förklara huru Dyring låtkommit jerntenen och träskaftet, men ringen hade I Dyring erhållit för att begagnas till syring. Herr Lock förmodade att repet blifvit sammansatt af de smärre stycken tågvirke, som blifvit Dyring lemnade för lagning af hängmattor för fängelsets behof. Hur kan kunnat dölja detta rep under visitationerna kunde ir Lock icke förklara. Om dagarne hade Dyring fått ba en knif, för afskärande af tågvirket, men den togs alltid om aftnarne ifrån honom, och de I sednaste dagarne före rymningen hade han icke innehaft den. För örigt kunde icke hr Lock ana hvad slags instrument Dyrizg begagnat för att afsåga plankan å fönsterbrädet, hvilket hr Lock förmodade icke hafva skett förr än om natten då rym,bingen försiggätt, synnerligen som Lock vid visitationen pi förmiddagen förut sett hela fönsterbrädet ibetäckt med dam, så att deraf kunnat slutas att I Dyriog icke på länge vidrört brädet. Det är föröfvigt både fingbevakning och fångar förbjudet att nånsin afdamma cellernas fönsterbräden, på det bevakningen lättare skall kuana märka om någon fånge I varit uppe i fönstret. Dyring hade 3:dje degen efier rymningen blifvit gripen i Upsala län och förvaras ru åter i cellföngelset. Yoglingen Lock, som verkställde visitation om aftonen, hade då undersökt den uppspända hängmattan utan att fatta misstanka. Fångknekten Hagberg bade haft vakt i korridoren lutasför cellerna från kl. ö eft. till kl. 41 på aftonen, samt då blifvit aflöst af fångknakten Sjöberg som haft passet till kl. 4 på morgonen. Båda sade de sig hafva ordentligt skött sin vakt, men för mörkrets skul!l icke genom syphilet på dörren kuanat upptäcka hvad som passerat inne i ceilen. Från detta synhål kan man om dagarn2 öfverskåda hela cellen och efter Dyrings rymning har fångstyrelsen befellt att för allmänna säkerheten vådliga personers celler om natten skola upplyses med brinnande lampor, så att bevakningen äfven nattetid må kunna öfverse dessa celler. Dyring sjelf berättade: att han redan uti sistlidne Augusti månad börjat tärka på rymningen samt gifvit förre fångknekten Bäck förtroende af sin föresats. Bick hade gynnat Dyrings plan och lemna: bonom en bordsknif, ett rundt flaskleck af bleck, en liten jernten och ett björkvedsträd, samt för en stund lånat honom en papperssax, med hvilken Dyring, sedan han från flasklocket lösbrutit kransen, uti samma krazs, som han rätat ut, gjort urklippzingar. så att den blifvit som en såg. Vid ett tillfäle hade Dyring, under det Bäcz, för att afleda den öfriga fåogbevakniogens uppmärksamhet, stått utanför celldörrep, lossat en af golftiljorna och begegnat tomrummet mellan golftiljorna och trossbottnen till förvaringsställe för de af Bäck erhållna effekterna och ett par skrufvar, som han lyckats lösgöra från afträdesstolep. Han hade vidare haft bestyr med att förfårdiga nya och laga gamla hängmattor. Uti de gamla hade han funnit mycket överflödigt tågvirke, som han borttagit och användt till de nya mattorna, hvarigenom hen inbesparat en del ef det nya tågvirke, han mottagit. Af sålunda besparad:, dels nytt dels gammalt tågvirke, hade han hopsplissat ett nog långt tåg och gömt det bland de öfriga effekterna. Golfiiljan hade Dyrinog aldrig upplyftat annat än nattetid, eller om dagarne då Bäck haft vakt i korridoren. Med teaen, som insatt i träskaftet bildade en s. k. pryl, bade han först borrat ett liter hål midt under celifönstret, emellan den aflånga sandstenen, fom tjenar till fönster post, samt fönsterbrädet. Sedermera hade han dagligen af sitt dricksvatten ingjutit en del i detta hål, så att marbruket måtte småningom upplösas. När det blef mörkt den 3 Oit. hade Dyring börjat såga sönder fönsterbrädet, men blott så mycket att han fått fäste för sågen. Han hade derefter gömt den under goifvet tills visitationen verkställs af ynglingen Lock, under det att fångknektev Sjöberg varit stående i dörren med en bricnande lampa. Se den desse lemnat cellen hade Dyring insatt sica skrufver i fönsterbrädets kant och derpå upphängt hängmattan, samt på den uppklifvit så att han med bänderna kunde nå ända upp till fönstret. Gynne:d af det buller, som förorsakades af visitationen i de öfriga cellerna, hsda han med blecksågen, som har påstod löpa mycket bättre än en vanlig jernsåg, af sågat båda ändaree af öfversta plankan. Sed.n wisitationen var slutad och det blifvit tyst måste han såga sagtare. Han arbetade vid Jjussken från direktörens fönster. Klockan mellan 44 och 42 var afsågningen verkställd. Derefter afskar han spåntningen med bordsknifven och lösbröt plsankan. Nu börjades arbetet att utbryta stenarne med prylen, och detta kostade icke stor möda, emedan murbruket, som Dyring ansåg i sig sjelf dåligt, varit nästan alide!es upplöst ef det ingjutna vatnet. När han fick ett hå! af en tegelstens storlek gick ban raskere på med arbetet, emedan han var öfvertygad act Jjudet nu skulle gå utåt gården och icke inträrga i korridoren. För att nedlägga tegelstenarne tyst hade han utbredt sitt sängtäcke och öfrige sängkläder på golfvet och derpå Jagt dem. När han då vid tvåuiden fått så stort hål, att ban tilltrott sig kunne krypa derigenom, hade han med vedträdet som han spetsat kilformigt uppbändt den fastsittande plankan från muren, samt derunder instuckit en s. k. platting, som han tillverkat af garn, hvilket ban hopsparat vid arbetet med hängmattorna. Denna platting knöt han omkring brädet, och vid den var tåget fästadt medelst en ögla. Derefter nedhissade hsr med ett snöre, som han tillverkat af garn en pise med sågen och åtskilliga af de andra verktygen, och tröp ut med benen förut. Men :som hålet var för lilet fastnade han, och satt der nära halfennan timma, under hvilken tid han flere gånger var i begrepp att påkalla bjelp af fångbevskningen. Sedan det slutligen lyckades honom att åter komma in i cellen, uttog han ännu en tegelsten och kröp derefter med hufvudet och armarne förut, cch hade han då med händerna fattat tar i gallret och lyftat sig upp till sandstenen, hvilken utvändigt sträcker sig så bredt ut, att Dyring kunnat en stund sitta och hvila sig på densamma. Derefter nedhalade han sig förmedelst tåget till gården, och hade han, dit nDe:kommen;uppstigit på en ungefärligen 2 alnar ifrån marken å: byggningen befintlig s. k. storlist, amt af tåget afkapat så stor d I, som han på sådant sätt kunde åtkomma. Klockan slog då 4. Pi gården fann han en vedbärarebår, bvilken han reste upp emot det gården omgifvande 7 å 8 alnar höga plenket, och hade Dyriog, uppkommen å planket. emellan en fogning instuckit en trädbit, som han funnit under golfvet i cellen och derifrån medfört. Härvid fästede han tåget och halade sig ned till