Aftonbladet – 16 november 1850, sida 2

Salongen och stödde sig med armbågen mot ett bord. Hens venstra öga var betäckt af en bindel; panna och kinder buro spår af striden med bryggaren. Hvad som likväl mer än alit detta tilldrog sig Baas Gansendoncks uppmärksamhet, var baronens präktiga turkiska nattrock Det brokiga cch sammetslika tyget stack honom bjert i ögonen och med ett leende af beundran ropade han, till och med innan han helsade baronen: För tusan, berr baron! hvad ni kar för en vacker npattrock på er! God dag, herr Gansendonck! sade baronen, utan att gilva skt på hans utrop. Ni vill visst underrätta er huru jag hefinner mig. Haf tack för er vänrskapla Tag icke illa upp, herr baron! Men innan jag frågar efter er helsa, ville jag gerna veta, hver ni har låtit göra denna mnattrock. Han faller mig riktigt i smaken., Narra mig ej att skratta, herr Gansendonck; det gör ondt i ansigtet på mig., Det är ingenting alt skratta åt, herr baron; nej, nej, det är mitt allvar!, Er fråga är rätt besynnerlig. Denna nattrock är köpt i Paris.n I Paris? Det var förargligt, baron!n Hur då? Jag skulle gerna velat låta göra mig en dylik.n Men den kostar omkring tvåhundra francs. Ack, det bryr jag mig ej oml Den skulle dessutom inte kläda er, herr G:nsendonck. Inte kläda mig? När jag ksn betala den, då måtte dea väl också passa mig. — Men låtom oss lemna detta ämne! Hur står det då egentligen till med er helsa, berr van Bruinkasteel ? ,Som ni ser: ett blått öga och kroppen full af svullnader! pDen skurken har blifvit afhemtad af gensdarmerna och förd till staden. Ni skall väl låta honom plikta såsom sig bör, för sitt oförskämda anfall?