Aftonbladet – 16 november 1850, sida 1

Korrespondens-artikel. M Berlin den ö Nov. Andtligen har det länge väntade omskiftet i itsidan af Preussens politik inträffat, och det nre visar sig nu sådant, som jag alltid skildrat let. Stunden för den formliga föreningen med Osterrike och Ryssland är ione; ty hädanefter röda inga svårigheter mer i vägen för det ohjertans goda förståndetp. I mina sednare bref her jag redovisat för partiernas ställning och styrka, och omnämnt preussiska politikens strid och återtåg: huru ien efterhand tillbakaträngts ifrån den ena positionen efter den andra, och huru den slutiisen, mer och mer inskränkt till sig sjelf, hvarken hade mod nog att gifva efter för kabineterna och rent ut afsäga sig folkets sak, ej eller fasthet nog att upprätthålla sitt eget verk, och i förbuad med folket trotsa dem. Den 15 Oktober, då det bekanta provisorium .og slut, hade man hunnit så vida, ait en förängning deraf förklarades omöjlig, och ett nytt steg togs: till sjelfmordet. Efter långt kämpande inträdde hr von Radowitz i ministeren, på vilkor att han skulle lita den pirlamentariska representationen falla. Den erkändes för en vacker ide, men hvilken tills vidare måiste lemnas derhän, så. snart Preussen blefve sams med Österrike och småkonungarne angånde det vidsträcktare förbundet. Unionen inkränktes härigenom till ett fursteförbund, hvilet likväl förklarades komrma att bestå allt ramgent. Men i detsamma röjde sig att Baler, Nassau och Mechlenburg skulle zaffalla. senom parlamentets afstående bade det kontitutionelia partiet fått sitt banesår; numera ioppades det icke mer på någonting; och om nan genombläddrar tyska tidningarne för Okober, finner man dem fyllda med de bittraste at fall mot preussiska regeringen, för dess öppna och tydligt förberedda förräderi mot folkets sak. Hr von Radowitz hade kastat parlamentet sfver bord, för att åtminstone kunna berga