— — —— iii — nr) heten aldrig varit större än nu mellan presidenten Bonsp rte och general Changarnier. Men af hvad art denna fred och denna enighet är, kan bäst ses af det språk de olika tidningarne föra. De Bonapartistiska tidningarne harmas deröfver, att man vågar siä!la Louis Napoleon, statens chef, vald af 6 millioner röster, på samma fot som general Chanzgarnier, hvilken erhållit hela sin myndighet af presidenten; majoritetens organer, Ordre, Assemblee Nationale och hela den lezitimistiska pressen lyckönska general Neumayer till det ädla beslut han fattat att icke mottaga det befäl man velat lemna honom såsom ersättning. Ocdre berättar i de mest röranile uttryck, huru denne general, som är utan förmögenhet, vacklade mellan sina känslor som soldat och familjefader; huru hans svåger då förde hans hustru och ban till honom och sade, att bans famijs bön till honom innehöll, att han måtte uppfyl!a sin pligt som en man af ära; buru seneralen derpå skref ett bref till krigsministern, i hvilket han vägrar mottaga det nya befälet 0. s. v. Med ett ord, denna tidning fioner icke ord nog att prisa general Neumayers beslut. Journal! des Deba:s är den ende af de s. k. moderata tidningarne, som önskar att Neumayer hade mottagit det bonom erbjudna befälet i Rennes; dock gillas ingalunda hans asättning. Denna tidning fruktar endast för nya söndringar och återupprepar sina ideliga uppnaningar vill ordningspartiet om enighet och att icke sjelf befrämja oppositionens sik. Andra konservaltiva tidningar trösta sig likväl dermed att oppositionspartiet inom sig är lika oenigt. Tidniogarne från södra Frankrike meddela nu mera detaljerade upplysningar om den sammanrgaddning som blifvit upptäckt i Lyon och åstadkommit så många arresteringar och seqvestrationer af papper m. m. De:ssa berättelser äro ännu mycket motsägande, men tycka: öfverensstämma deruti, att en vidt utsträckt förgrening skulle hafva funnits öfver alla vigligare punkter i det sydös!ra Frankrike, äfvensom att flere betydande personer af det republikanska partiet skulle vara komprometterade. Så berättar t. ex Ordre, att en revolutionär rörelse vid en gifven sigual skulle utbryta i södra och östra Frankrike. De sammansvurna ba för afsigt att företaga en diversion, för att dymedelst göra sig till herrar öfver Toulon. Denna diversion skulle bestå deruti, att de skulle begynna oroligheter i Draguignan, hvarest besättningen är mycket svag, och bemäktiga sig prefektens person. Härigenom skulle största delen af Toulons garnison draga till Dragvuignan, hvarefter man ämnade öfverrumpla Toulon, och serskildt bemäktiga sig arsenalen. I Dröme, Nedra Alperna och flera ardra departementer hoppades de kunna få land:folket i rörelse. Enligt Bulletin de Paris, skulle den 10 November vara utsait till dag för upprorets utbrott, och regeringen skall ursprungligen bafva ämnat gifva upproret någon tid att utveckla sig, för att sedan kunna utföra en desto fruktansvärdare razzia mot de kowprometterade; mea då man likväl befarade att en gatustrid kunde kosta för mycket blod, så öfvergaf man denna plan och inskränkte sig till att arrestera hufvudmännen. De i Lyon u:kommande tidningarnes berättelser öfverensstämma mer eller mindre med dessa uppgifier; en af dem, Le Salut Public, ett konservativt blad, upplyser att polisen håller undersökningen mycket heralig, så att ingen säker underrätte!se om dess resultater kunnat erhållas. En duell hear förefaliit mellan hufvudredaktörerna af Patrie och Assemb; Nationale. Om utgången nämnes intet. I Salavas i Ardeche-departementet har ett blodigt slagsmål förefallit mellan gensdarmeriet och en hop landtfolk, 3 å 400personer. Det 38:de regimentet har inryckt i Marseiile, under sång al Marseilläsen, hvilket väckte mycken bestörtnivg. Flera soldater bhbafva blifvit 2rresterade. Ett rykte att Thiers, Mol och Changarnier icke erhållit audiens i Elyste, vederlägges. Femprocentsfonderna noterades den 4 dennes till 92.45; treprocents till 57,40. STORBRITANNIEN. Den 10 September uppbragtes ef engelska ångregatten The Centaur ett slafskepp, som hade lemnaat afrikanska kusten 11 dygn förut, ned en laddning af 679 negrer. De o!ycklige voro så sammanpackade på mellandäcket, att 27 redan hade dött. De öfverlefvand2landsattes den 13 Sept. på S:t Helena, och inqvarterades i tält, tills man hunnit få afgjordt hvad med dem skulle företagas. TYSKLAND. Berlin den 4 Nov. Constitutionelie Zeia Pr Sr rn a re RR RR är 0 ra ;