Aftonbladet – 14 november 1850, sida 1

Säg mig, Kobe, om Lisa är färdig ännu.x Det vet jag icke, Baas. Nyss, då jag hemtade friskt regnvatten, satt hon ännu vid bordet.n Hvad hade hon för klädning? Sin vanliga söndsgsklädning, tror jag, Baas. oHar hon ej sagt dig, att jag i går visade bryggaren på dörrn ?n Jag har sett att hon är mycket nedslagen, Baas. Men jag frågar icke efter saker, som ej angå mig. Den är en dåre, som bränner upp ficgrarne på en annans kittel. Du har rätt, Kobe. Men jag är likväl karl att tala med dig derom, om det behagar mig. Kan du väl tro, att hon ännu älskar den förryckta Karl så mycket, att hon vägrade att spisa middag på jagtslottet, emedan hon såg den munsjören gråta när han gick bort. Hela aftonen miste jag gråla med henne för att besegra henues egessinnighet. Sade hon till sluts att hon ville gå med, Baas ? Huru? Dervidleg har hon. ingenting att säga; det är jag som är herre här. Ja visst, Baas! Hade hon inte till och med den djerfheten ait säga mig, att hon ej ville gifta sig med baronen ? Verkligen! Ja, att hon hela sitt lif vill förblitva en gammal jungfru, om hon ej får den eländige Karl till man. Hon skulle passa väl i det smulsiga bryggeriet, med en spinnrock vid kitteln; och om hon då en gång ville fara till siaden, så kunde hon stiga upp på bryggarevagnen. Inte sannt, Kobe ?, Jo, Baas!n . Kobe, gif mig nu mina handskar; jag är färdig. Men låtom oss nu se oss om efier Lisa. Kazrhända har hon nu ännu flera griller till salu, I går afton vilie hon åtminstone alls icke gå in på de sex garneringarne på hennes ipya klädaiag. Om hon vill eller ej, skall hon kiäda sig så som jag tycker att det anstår henne.n Lisa satt i förmaket vid fönstret. En djup