Aftonbladet – 13 november 1850, sida 3

DOE, DjUter tjensuedignet. BLANDADE ÄNINIER: NYTT FRÅN CALIFORNIEN. (Ur ett i Journal des Debats intaget bref från San Francisco, den 30 Augusti 1850.) — — — Numera äro de lågländtare, utmed floden beligna trakterne redan så uttömde at guldgräfvarre, att man mäste begifva sig upp på höjdsultnivgarna och gräfva 40 å 42 fot djupt för att hinna till gul!dlagren, hviika redan äro mindre vinstgifvande. Dock hafva vi sett flera arbetare, som efter att 2 å 3 tillsammans hafva ihärdigt arbetat i två månader, insamlet ända till 40 livres guld, svarande emot 72 009 francs. Tvänne matroser, som icke tillbringat mer än fjorton dagar vid ett af de södra culddistrikterna, kafva äterkommit med 40 livres guld hverdera, som de funnit uti en håle, hvilken kort förut blifvit öfvergifven af en misströstande fransman; de hade blott fortsatt gräfningen två fot då den rika guldmizan påträffedes. I morgon gå de lyckliga matröserna om bord för att återresa till Frankrike. I allmänhet gör en femtedel af arbetarne sin lycka vid grufvorna; den återstående delen, vare sig af bristande klokhet eller lättja, insamlar svärligen rer än 8 till 45 piaster om dagen (40 å 785 francs). — Lifvet vid grufvorna är nu föga dyrare än i San-Froncisco. Vår meniug är att begifva oss till stränderna ef Sac-Joequin, för att der tillbringa vistern. Emedan der eldrig biir så kallt ati vattnet fryser, så går der lättare ait arbeta under vintermånaderna ån under sommaren. Stränderra kring Sacramento ära så utplundrade, att de, som begifva sig dit, icke hafva stort hopp om någon rikare skörd. Dessutom ugöra amerikanarre der flertalet, och de ankommande fremlingarne äro beständigt utsatta för dessas förföljelser och trakassgrier. Blodiga kollisioner hafva redan egt rum, så au döda, af båda parterna, blifvit liggande på patsen. Men beräkner att 420 å 450,000 personer äro sysselsatta vid de oiika grufplatserna; redan resa sig flere nya städer med ö till 40,000 personer i hvardera. Aila dessa trakter hafva på tre år blifvit befoikade. — San-Francisco, fom då var en by med 600 icnebyggere, är nu en stor stad med 70,060 Innevånare; hvilkas antel under vintermånaderna, då guldiökarne återvända, nästan fördubblas, Gatorna hafva 40 å 50 fets bredd. Utmed kajerna ligga en mängd skepp af 8 å 4200 tons dräigtighet förtöjäg, hvilka blifvit icköpta och inredda till fiytande bostäder. Efter de två sednaste eldsvådorna, hvarunder nära tvåhundra hus lades i aska, har man meia allmänt börjat att bygga af tegel. De flesta husen hafva ännu erd.t en vånirgs höjd. Ett magasin af tjugofem fots längd och femton fets bredd uthyres lätt för 250 piester i månaden, som erläggas förskottsvis; det minsta rum betalas med 25 å 30 piaster i månader. För ett år sedan betsltes dubbelt. Vid stora torget äro sex hus, af tre våningar, hållande 150 fot i längd och 30 i bredd; för hvarje af dessa hus stiger den månadtliga byran till 450,060 francs. De upptagas af kafer, på intet sätt liknande våra. E:t bord med förfriskningar är anbragt längs efter bela salen; den öfriga delen af salen uppteges aftio spelbord i två rader. På hvartdera af dessa blänker en hög ef guld och silfver. Dessa bord äro hela degen tätt on gifna ai emeriksnare, fom här gerom spel ceh utsväfnvingar förskingra hyved de lyckats inbringa vid gu!dgrufvorna. Hvarje bankör vid ett sådant bord betalar till värden på kafet 40 å 60 piester cm dagen. Dessa kafeer äro praktfullt dekorerade, prydda med lystrer och speglar; men hvad som rest behogar samerikanarce är de stora olje-. målningarne, föreställande kärleksscenor, qvinnor i badet, vid toiletten, a:la i den kompletteste rakenhet. Gatorna äro ännu icke stenlagde; men men bar, börjat att belägga de besöktaste med plankor. Åtta af våra matroser hafva deserterat. Hälften åtminstone af de niohundra fartyg, som uppfylia kaien, kunna icke komma härifrån af brist på besättningar; i hvarenda v cka säljas några ef dessa skepp för l!gt pris och många af de olycklige kaptenerno, ruinerade genom förlusten af sina laddninar, som deras konsignetöser hafva förskingrat, äro tvungna att arbeia för degspenning. Olycklig den kapten, som icko tagit med sig tog penningar för att kunna betala de oundvikliga omkostnaderra vid framkomsten. Om han beror af konsignatörerne, är hen förlerad. Frektpenningerne, kommissionsarfvoden, interesset på de stigna fonderna, som utgör 40 för 400 i månaden, skola snart sätta honom på bar backe. Flera bland våra psssagerare, som icke kunde erlägga efgiften af 30 å 40 för 460, för de varor, som de hade om burd, hafva föredragit att qverlemna dem på skeppet. En vepecsmed, som hade medfört ett träbus semt gevär och pistoler till ett värde af 3000 frercs, kunde icka fiana någon konsignatör som ville försträcka korom de 5000 francs, som mau fordrade stt ban skulle erlägga, nödgades efstå ifrån at få lasten lendsett. I allmänhet gör man klokere uti att resa bit med pe ningar på fickan än med hardelsvaror, emedan man för köpa sådana bärstödes en gros för godt pris på skeppen eler ock på ge cffeorliga auktionerna, oftast till samma pris som i Europa. ST — HousnpåLLsrön. Götheborgs Handelsoch Sjöfartstidning omtalar en i Newyork uppfunnen, mycket enkel tjernmeachin, som ivom 4 minuter förvandler mjölk till smör. I Fehblun har mean nyligen bemärkt, att samma resultat ernås med vanlig tjernä om grädden, efter hand som den samlas, uppkokas, gå att den icke surnar, samt, innan den slås i tjer