MM OMM Mm MMMM Nej, stanna här, ropade bryggaren. Så öppna händerna dån, svarade Kobe. Je2g ser inte gerna knutna näfvar. Karl sänkte ånyo ögonen mot marken och stod länge orörlig, utan att se sig om efter drängen. Slutligen upplyftade ban hufvudet och frågade med darrande röst: Kobe, är Victor van Bruinkasteel för ögonblicket på d:n Helige Scbastian?a Ja — men, ropade dränger, oroig, — nt får inte dit, Karl; jag låter er inte gå dit, om jag också måste slåss med er, tils jag in!e har ett het ben mer i mia kropp. Jag försår er ej, ni är som ordspråket säger: än för klok och än för dum, men alltid tvär och krum. Ni skulle ställa till vackra saker på den he!i,e Sebastian. — Ni är ju som en retad tjur. Usan att akta på hans tal vände Karl sig om och tog vägen tiil Baas Gansendoncks boning. Drängen kastade bössan ifrån sig, spreng efter bryggaren och höll konom med våld til. baka. Låt mig gåls sade Karl i det han bittert leende såg på Kobe; du kan dock icke hindra mig. Hvarlör vil du tvinga mig att göra dig illa ? Den köld, hvarmed hin uttalade dessa ord, satte drängen i förvåning, ban släpp!e bonom likväl icke utan frågade: Vill vi lofva mig att hålla er luga och att ni ej låter det gå till våldsamheter ?) Jeg vil inte göra någon ondt, svarada den unge bryggaren. Hvad cl ni då egeniligen? Folja ditt råd, Kobe; fordra räkenskap öfver allting och säga rent ut hvad som ligger mig på hjertat. Frukta intet, Kobe, jag skal iate glömma, att jag har en mor. i (Forts. följer.)