Article Image
—-——— oo , nn Läser man emellertid hamburgska bladen, skulle man tro, att vår armå består endast af oöfvervinneliga bjeltar och att hela landet var redo, att offra lif och blod och egendom för insurrektionen. Sådana artiklar äro vämjeliga för den, som känner rätta förhållandet. Från Lauenburg berättas, att borgrarne i staden beslutat en lojalitetsadress till konungen af Danmark. ! De tyska tidningarne berätta, att ståthållarskapet i Holstein sökt att göra sådana vilkor ör det af general Hahn å preussiska regeringens vägnar förordade stilleståndsförslaget, att deraf ingenting kan blifva. D2 berätta äfven, att danskarre sjelfva skulle uppbrutit sin brygga öfver Schley och således lära ämna att ej vidare besätta landskapet Sch wanzen. Prinsan af Hessen (Fredrik) skall den 30 Okt. hafva passerat Schwerin på resan från Warschau till Köpenhamn. Franska öfversten Latour du Pin har afrest till Paris öfver Lubeck. Ifrån Frankfurt skrifves den 28 Oktober, att förbundsförsamlingen icke endast beslutat anbefalla ståthållareskapet i Holstein att geaast inställa alla fiendtligheterna emot Danmark och draga holsteinska trupperna bakom Eideren, samt nedsätta holsteinska armåen till den styrka den såsom tysk förbundskontingent bör ega, utan äfven, att redan den 27 sistl. denna befallning blifvit till ståthållarskapet afsänd. Österrike och Hannover skola blifvit uppdragne att sätta beslutet i verkställighet. FRÅNKRIKE. Striden emellan Elysåe och Tuilerierna, det vill säga mellan presidenten Bonapartes regering och general Changarnier, tyckes vara i full gång. Hans underbefälhafvare, general Neumeyer, har erhållit transport öch i Paris fått general Carrelet till efterträdare. General Changaraier, missnöjd häröfver, skall hafva hotat mad att begära afsked. Detta har åter väckt en stor bestörtning inom ordningspartiet, hvars representanter, ealigt uppgift 200 till antalet, hafva under ett sammanträde, med Jules de Lasteyrie i spetsen, vidrue Taitbout, beslutat att understödja general Changarnier och, om han finge afsked, söka förskaffa honom befälet öfver de trupper, som äro bestämda till den lagstiftande församlingens beskydd. Generalerna Rostoian i Montpellier och Loyree dArbouville i Bordeaux hafva likaledes erhållit transport. På de sednare dagarne hade flera personer blifvit arresterade, enligt uppgift såsom komprometterade genom upptäckten af den omtalade sammenivärjningen i Lyon. Biand de häktade nämner man en anförvandt till Delecluze och en ung aktris L...., hoz hvilken man vill hafva funnit vigtiga papper. Den stora rättegången mot de sammansvurne i Oran har ändtligen slutat dermed att 50 personer blifvit dömda, af hvilka 6 flytt bort. De äro dömda till fästniogsstraff på 7, 3, 2 och 1 år; ja några endast till 6 månaders fängelse. Det berättas att i synnerhet Thiers, Mo!e och Odilon Barrot på det enträgnaste afrådt general Changarnier från att begära afsked, för att icke åstadkomma för mycken oro. Changarnier skall derföre slutligen hafva gifvit efter och heslutat afvz2kta lagstiftande församlingens öppnarde den 11 d::. Den sednaste telegrafdepeschen från Paris är af följande innehåll: General Nsumeyer har vägrat mottaga det åt hozom uppdragna divisionskommand?a i Rennessoch Nantes. Ett rykte talar om geaeral Perrots förestående afsättning. xSiliskapet Digz-Decembre har förklarat sig permanent. I prorogationsutskottet vägrade Baroche ingå i svaromål angående general Neumeyers afsältning, emedan den vore en administratif åtgärd. Utskottet upptog denna förklaring i protokollet, men fattade intet beslut, utan proros gerade sig till lördagen dena 2 Nov. Krigsministern Schramm var icke närvarande.n i. Persigny hade återkommit till Paris. Koleran grasserar starkt i Algerien. Nepoieon Konaparte bar utgifvit en käftig brochyr för elimän folkbeväpning och imot det ministeriella lagförslaget angående nationalgardet. Femprocentsfonderna noterades den 31 Okt, till 92; treproc. 56,95. BELGIEN. Krigsministern, general Briamont, har utfårdat ett cirku!är hvari ban tllkännagifver för generalerne, att han icke mera ämnar underkasta de skrifter som af militärpersoner öffentliggöras någon förutgående pröfning. han med sitt förstånd icke var borgmästare,

8 november 1850, sida 1

Thumbnail