NM meddedta stadz2ange, att alskriining al makuierada chartor icke får verkställas, innan J, uppå Vår befellningshafvandes, efter chartornas granskning i landskontoret, derom gjorda anmälan, bifall dertill lemnat, måtte sålunda förändras, att Våra befallningsbafvande varda bemyndigade att, efter verkställighet af berörda granskning, förordna ej mindre om det utbyte af makulerade chertor, som författnicgsenligt finnes böra ega rum, än om deras afförande i räkenskaperne, vid hvilka densamma derefter borde biläggas, för att åtfö!ja til kammarrätten, till hvilket embetsverks granskning alla makulerade chartor, hvilkas utbytande J beviljat. hittills blifvit från charte sigillate-kontoret aflemnade, samt ait, hvad åter beträffar det makulerade stämplade peppa, som af redogörare och försäjningsmän i hufvudstadea emottages, detsamma, hädanefter som hittills, borde till Eder aflemnss, för att granskas och, sedan tillstånd till afskrifningen blifvit meddeladt, under vederbörlig kontroll och tillsyn uppbränna; hvarjemte J underdånigst hemställt, huruvida icke på samma sätt må förfaras med makuleradi ståmpladt papper, som ifrån länsstyrelserne ull Kammarrättea inkommit; och hafve, med anledning hiraf, Vi pröfvat skäligt i nåder bifalla, att, i fråga om utbyte och afförande af makuleradt stämpledt papper, inom länen må förfaras på sätt J underdånigst hemställt; hvaremot, beträffande det djlika papper, som af redogörare och försäljningsmän inom hufvudstaden emottages, Vi, på det att jemväl i afseende derå Kammarrättens nuvarandsa kontroll må varda bibehållen, velat i nåder förordna, att sistnämnde makulerade stämplade papper skall, jem:e den generalräkning som hos Eder kommer att upprättas, till Kammarrätten öfverlemnas. Hvad för öfrigt vidkommer !der underdåniga hemstållan cm det makulerade stämplade papperets uppbrännande, hafva Vi, enär dess förvarande, efter i Kammarrätten verkställd granskning, är ändamålslöst och skulle i arkiven borttaga utrymmsa, som för andra handlingar erfordras, samt möjligen leda till missbruk, funnit godt meddela Kammarrätten nådig föreskrift, att, efier verkställd gra!skoing. låta nämnde makul!erede papper under behörig kontroll uppbrännas, med afseende hvarå J egen förständiga vederbörande att ombesörja, alt samma papper vid insändandet till Kammarrätten varder serskildt sammanhäfradt. Beträffande slutligen eder undardåniga hemställan om upphörarde af den serskilda hufvudtok över statsverkets spannmilsrörelse, som bittills blifvit i allminna mogasinskontoret upprättad; hafve Vi. uppå de af Eder anörde skäl, vaat till hvad i sfseende derå blifvit af eder föreslagat lemna Vårt nådiga bifal!; dock så aut jemväl länens magssinsräkvingar fortfarande böra till Eder insindas, för att derefter, jemte öfrige magasinsräkenskaper, sedan d2 till upplysning vid förefallande liqvidationers uppgörande m. m. blifvit brgagnade, genom eder försorg i ett sammanhanz till Kammarrätten för gransknings undergående öfyerlemnas, sednast den 4 Msj året efier det, som redozörelserna omfatta. M:-ddeland Eder detta till nådigt svar och behörig efcerrättelse samt vederbörandes förständigande, låte Vi nu j-mväl skrivelse i förevarande ämne till Vr och Rikets Kamma:rätt afgå; Och bsfalte Vi Eder c. S:ockholm: slott den 49 Oktob:r 1850. OSCAR. Å. P. Sardströmer. main — Uti gårdagens nummer af Tiden öfverraskas man af följande yttrande: Konungens rådgifvare hafva, ju längre, ju mera, låtit förleda sig att gå omstörtningens ärender.v Vi föreställa oss att Konungens rådgifvare sjelfve skola bli ej litet storögda vid läsningen häraf. Ännu roligare är följinde strax derefter förekommande mening, som på ett intressant sätt visar, på hvad ståndpunkt det ultrakonservativa partiet, hvars åsig.er uttalas af Tiden, be(inner sig: Denna färd utför ättestupanr, heter det nemigen, framställa både Aftonsladet och Dasl. Allehanda såsom öfvergångaa till det lycksaliga Valballa å. — Aftonbladet har, såsom lisaren sett, redan tre gånger tagit sig friheten anmoda redaktionen af Postoch Inrikes-Tidningar, att uttala sin mening i den frågan, huruvida den anser det hvilande represenrationsförslaget böra antagas eller icke vid den instundande riksdagen, och sednast uttryckte vi den önskan och det hoppet, att en sådan förklaring måtte lemInas innan slutet på sistförflutna vecka. Alla dessa uppmaningar hafva hittills varit fruktJlösas; Posttidsingen ensam bland hela landets press fortfar att tiga, vi vilja icke säga, såsom ett godt barn, men alt nog, den har lännu ej kunnat förmås att öppna munnen till det minsa svar. ) Uader detta förhållande kan det måhända synas en och annan litet kältigt bandladt, att .med oupphörliga påminnelser vilja framtvinga från vår officiella kollega ett yttrande emot dess I vilja, och vi äre derföre skyldige att förklara orsaken till vår enträgenhet. — Vore här blott fråga om hvad Posttidningens redaktör br Hellberg personligen tänker i frågan, så kan detta li det hela vara så likgiltigt, att vi ingalunda skulle envisas; och det skulle då på sin höjd reducera sig till en liten putslustighet alt observera, huvusom den konservative Posttidningsredaktören för egen del icke vill taga parti al regeringens förslag och icke törs komma fram med sitt bjertas mening. Men våra påminnelser hafva en långt vigtigare anledning. Under det nemligen en riksdag står för dörren, har allmänheten ännu icke sett eller ge nom någon offentlig organ hört talas om någon enda vigtigare reformfråga såsom beredd att framläggas för Stvänderna; det förefaller nästan såsom om vederbörande ansåge, att ingenting bär behöfde förbättras, inga förändrade organisationer vidtagas, ingenting göras för genomdrifvande af de arbeten och förslager som redan varit öfverlemnade till bearbetande .laf kommitteer m. m. Denna förmodan kan -lvara orättvis, hvilket regeringen naturligtvis -Iblir i tillfälle att ådagalägga då riksdagen inllgått; men åtminstone måste man vara ötverens Iderom, att något sådant slags stimulus eller uppmuntran till den allmänna andan, som kun-Ide på förhand gifva anledning till den slutg satsen, att vederbörande önskade någon lifligare rörelse framåt i samhbällsangelägenheterna, . icke i synlig eller hörbar måtto utgått uppifrån. Vi känna icke huruvida styrelsen står så isolerad från allt annat lefvande inom nationen slän sin egen officiela omgifning, att den är i ee I MM HW (M I WW RE Pe I Me fom PP ÖR TP we