ifven för Aplamålas lumpna inbyggare, hindrade henne äfven nu, i det han ställde sig framför henne med sitt Otteblad i handen. ,Här är en annan artikel som handiar om ett högst delikat ämne. Jag håller nemligen ibland ett slags revy med stora verlden och dess sysselsättningar. Jag har dermed en mycket vigtig plan. Hufvudsaken är först att hafva den högre societa fullkomlist i sina händer, så att de känna sig beroende af ens ord och omdöme, och detta har jag redan vunnit. Det öfriga är för högt och vidlyftigt att meddela er, mina vänner. Tiden skall belysa det på ett eclatant sätt. Nu till artikeln. Han hostade och började läsa: I går var bal bos grefven och grefvinnan Gyllenkrans. Den sköna friberrinnan Adlerlans förtjuste med sin utsökta toilett och sitt serafleende. Hon var för aftonen hvad fransoserne så oöfversättligt kalla la Reine du bal. Denna magnifika afton bar hon en understubb af hvitt picotee cch chaira silkesstrumpor af en incroyabel finhet cch delicatess. Längre ned meddelas en förteckning öfver gästerna, som bivistade föten och den ställning de intogo i promenadpolonaisen. Det hela var lysande och animerad:. Vid buffetten spelade persil hachi en vwigtig roll bland legymerna.n Nu är det nog med det der Ouebladet,, afbröt pastorskan i afgörande ton. Jag vill ej säga ett ord mer — ty jag ser att ingen makt förmår att i denna stund taga dig ur din tro att du är en stor man. . Jag är dock mycket viss om att du skall blifva tagen derur rätt snart, och skämmas för att heta Charles Gröänathal. Jag hoppas deremot ait få skrifva af Gränthbal, små!og herr Charles i det ban Jade bort sitt tidningsblad. Då ni ser, tillade undervisarde den lilla svartmuskiga mannen, xdå ni ser det stå: Vi bivistads i går konserten af