af porisbetjening påföljanda dagen upphemtades, dervid han, med tillbjelp af en i hast på polisvaktkontorat gjord skriftlig uppsats till sitt försvar, vid målets förategande anfö de, att han i godo uppzsjort köpsat med hr Gagneer, som han visserligea lofsat liqvid påföljende dagen, men hvilket löfte han i ansoende till ett mellankommande förbinder ej kunnat uppfylla. För öfrigt hade han försäkrat, att hr G. före hans afresa skulle erhå!la sin betalning, hvarföre hen, då hr G. dervid förklarat sig nöjd, ansåg hr Gagner i denna sak icke allenast hafva löpt med limstången, utan äfven uppfört sig som en kärizg). För att emellertid tillfredsställa hr G., ville häradshöfdingen nu åtega sig att till påföljande morgon kl. 8 (fredagen) uppgöra liqvid. Hz? Cederfelt förklarade sig i öfrigt, på fråga hafva rest till Stockholm för att deltaga uti de bifvande riksdagsförbandlingarne på riddarhuset. Emellertid ålades han, enligt sitt eget gjorda åtegande, att till påföljande dagen kl. 44 uppgöraliqvidsa med br Gagneer, darvid saken fick bero. Då hr Ced:rfelt derpå aflägsnade sig från polisksmmaren, yttrade han i vredesmod till de poliskonstaplar, som upphemtat hocom, att han efter riksdagens början skulle begagna tillfället att afsätta både polismästare, registrator, kommissarier, konstaplar ceh öfriga tjenstemän i poliskamimaren, till samhällets bitnad och uppbyggelse. Då hr C. emellertid s:s!t. gårdag försummade att uppfylla sit föreligsande, och i dess ställa till O. S:. E:t insända en skrit, som hufvudsakligen inneböll, att han för dagen vore förbindred stt å:lyda kallelsen cch uppgöra ligqviden, men att han piröljande dsgen (i dag) på slaget 42 skulla sig inställa för ott svära i ssken, som vore satt anse såsom et: skuldfordringsmål, ifall öfverstätbållareembetet snsåge sig böra vidare dermed tega befattning; viljande han likväl fästa polismästarens uppmärksamhet på innehållet af 8 5 i adeliga privilesierne af den 46 Oktober 4723 och 8 78 i riksdagsordnaiogen den 40 Februsri 4810; hvilken skrift var underteciunad: Fredrik August Cederfelt. Representant under snart instundande riksmöte, för vederbörande på svenska riddarhuset introducerede ätten Je 4604; sku!le hr Cederfelt vid hemtnings äfventyr ånyo åläggas att sig till i dag inställa. Då målet i dag påropades, inställde sig en upppassare vid namn Larsson från källaren Stjernan, hverest hr Cederfelt för närvarande logerar, och medförde en af hr C ånyo gjord skriftlig förklaring, på trenne ark, hvilken var högst pikant, och hvars bufvudsakliga innebhåli var: att poliskammaren icke egde att befatta sig med detta mål; att hr C. ansåg sig af öfverstårhållareembetet hafva hlifvit på trealdigt sätt förnärmad: 4:0 såsom medborgare i allmänhet, 2:0 såsom adelsman, då poliskammaren icke egde rättighet att ens för begånget brott arrestera en adelsman, och 3:0 såsom riksdagsman; förmodande hr C. att det icke kunde vara poliskammaren obekant, att ett nytt riksmöte tager sin början den 45 instundandsa månad, samt slutligen att br C. nu sjel, genom polisens inblardning i detta mål, fått tillälle att erfara den nya polisorganisationens usla beskaffenhet; hvarjemte hr C. yrkade om målets omedelbdara hänvisning till vederbörlig domstol. (Iall utrymmet medgifver, skall bemälte skrift in extenso blifva meddelad om måndag). Då hr Gagneåer fortfarande yrkade hr Cederfelts peronliga inställelse i poliskammaren, på grund deraf att br C. pantsatt en till låns bekommen burnus, uppsköts rå!et till västa onsdag, dertill hr Cederfelt s.ulle upphemtas.