Aftonbladet – 1 november 1850, sida 3

— Östgötha privatdank. Hr hofmarskalken m. m. Aminoff har begärt rum i Aftonbladet för följande förklaring: Di Red. af Östgötha Correspondenten uti dess tidaing för den 4 sistlitne September fästat uppmärksamhet på ett yttrande, som jag skall hafva fällt under Östgötha Easkilda Banks bolagsstämma den 2 i samma månad; och hvilket sedermera bifvit uti åt skilliga tidnisgar, hvsribland Bore och Aftonbladet för den 47 dennes, refereradt och kommenteradt, slutligen på ett mot mig orätt sätt; så anser jag mig böra meddela följande förklaring: Först :orde anmärkas, att jag vid emattagande: af ordförandebefattningen uttryckligen förbehöll mig rätt, att såsom enskild lottägare yttra mig öfver de ämnen, som kunde å bolagsstämma förekomma, samt alt diskussionsprotokoll icke föres vid Östgötha en skilda tantbolags sammankomster; hvaraf följer, dels att ifrågavarande yttrande, afgifvet af mig, icke i egenskap af ordförande eller revisor, utan såsom enskild bolagsman, icke borde eller kunde tilläggas annan vigt, än såsom uttryck af en bolagsmans åsigter, och dels att tidningarne icke lämpligen böra offentliggöra sådane yttranden, utan med den yttersta noggrannhet i uppfattning, så att den åsyftade meningen icke må förtydas. Ordalagen, som jag vid berörde tillfälle begagnade, minnes jag icke bestämdt; men meningen var den, att bolaget stod i förbindelse till direktionerne för det dessa under förfluna bankåret begagnat deres nemn och deras kredit såsom enskilde personer till penningers upplining för bankens räkniog, till ett sammanlegdt belopp af omkring 700,000 rår hbko, som erfordrats på det bankens rörelse icke måtte hämmas. j U:i revisorernes berättelse till bolaget (se Postoch Tarikestidningar för den 214 sist. September) nämnes, att direktioaerne under året, till fyllande a? allmänna rörelsens kraf, tid efter annan upptagit lån af sammanräknpade 798.060 rår, hvarå likväl in nan bankårets slut a!betalts 581,496 rdr 32 sk., allt banko. För den upplyste lärer det icke vara svårt at: inse, det innehållet af mitt berörde yttrande ingalunda stått i etrid med revisionsberättelsen, och så mycket mindre kunnet göra det, som jag i egenskap af revisor deltagit i revisionen och jemväl underteckvat berättelser, samt hvarje emot densamma stridande uppgift utan tvifvel genast skolat blifva vederlagd af de öfriga vid bolagsstämman närvarande revisorerne och andra bolagsmän, som med upp märksamhbet afhört samma, bpyss förut upplästa be rättelse. Mitt yttrands innefattade deremot erdast en erioran om uppgiften i revisioosherättelsen med tillägg deraf: aw direktionerne såsom enskilde personer iklädt sig betalningsansvar för dessa upplånin gar, nemligen dels såso borgesmän cch dels, ehuru i mindre mån, såsom direkte låntagare; att upplåniogarne eljest icke lika lätt kunnat verkställas, oaktadt enskilda barken utan all.fråga alltjemt vari: och är fullkomligt i stånd att fullgöra alla sina fördbindelser; att; om icke-upplåningarne kunnat ske, bankens rörelse måst hämmes eller, med-andra mera tydliga crd, direktionen måst dels gencm isskränknirg eller. stoppning af, diskontutlåningen, och dels genom uppsägning. till större eller mindre del af beviljade kassakrediviver. indragaen betydlig:-del af enskilde bankens utelöpande kreditsedlar, hvaraf ingen fara för bankens soliditet, men säkerligen myc ken olägerhet för allmänh:ten uppstätt; samt att jag ansåg bolaget stå i förbindelse till direktionerne för deras berörde red flere åtgärder, hvilken åsigt också, att döma efter den särdeles betydliza pluraliteten vid samtlige. direktörernes återväljanåe för det ingångna banvkåret, tycktes vara allmänneligen delad. Då det i sig sjelf obetydliga ämnet blifvit föremå! för. en siörre offenilighet, torde nu äfven böra nämnas det af de fleste lottägarne kända förhållande, ati den uppgifea summan upplinats i mindre poster, på kortare tid och med afbetalnisgar emellanåt, allteftersom för bankrörelsen ansetts nyttigt. Stockholm den 30 Oktober 4850. Fredrik Aminoff.