Aftonbladet – 1 november 1850, sida 1

0 DBT MSS OD VOVVE SREPR a La dlifva intressant att skida. UTRIKES. Med den sent på aftonen i går ankomna Stralsundsposten erhöllo vi tidningar från Bertin och Stettin till och med den 26, Hamburg och Köln den 25, Paris den 23 och London !en 21 Okt. Telegrafunderrättelser från Paris gå till den 24 Oktober. Södra ordinarie posten medförde tidningar för sist! lördag från Köpenhamn. DANMARE. De tyska tidningarne omnämna temligen allmänt, men mel små skiljaktigheter i detaljerna, att hr de Persigny på franska regeringens vägnar tillkännagifvit preussiska kabinettet att de makter, som undertecknat Londonerprotokollet, skulle, i fall Preussen förklarar att det icke står i dess makt att pacifiera Holstein, öfverlemna åt det så kallade förbundsrådeti Frankfurt att besörja derom, samt understödja förbundet om sådant skuile behöfvas. Detta steg, som tillika visar att stormakterna erkänna förbundsrådet, hvilket i engelska tidningar påstås hafva äfven biträdt Londonerprotokollet, är af stor vigt om det bekräftar sig; emedan en följd deraf blifver, att Preussen står ensamt, och att den tyska förbundsakten af 1813 anses såsom de facto åter erkänd liksom före 1848. Den 1 Nov. skulle hertigdömet Lauenburg återförsättas under danskå konungens regering och en dansk kommissarie i Ratzeburg, såsom hertigens ombud, taga ny trohetsed af embetsmännen och trupperna. Ifrån Kiel berättas, att iden församling som den 24 Okt. hölls af adliga godsinnehafvare i Holstein, dessa beslutat att ådagalägga sina fredliga åsigter i en deklaration till samtlige tyska regeringar. Grefve Moltke-Gränhboltzr förde ordet i församlingen. Ståthållarskapet har vägrat att sanktionera landsförsamlingens beslut om allmän amnesti, utan vill för hvarje enskildt fall besluta om benådning. Enligt berättelser från Rendsborg, hafva vid serskilda tillfällen danskarne öfverfallit och kringrändt smärre holsteinska detachementer och tillfångatagit en gång 3 samt två gånger 7 man. Tyska korrespondenter påstå, att vid dessa tilifällen danskarne fått flera dödade och sårade. Danskarne fortfara att befästa sig såväl vid Fredriksstad, som vid staden Slesvig. FRANKRIKE. Krigsministern geveral d Hautpoul har begärt och erhållit afsked, hvarefter general Schramm erbållit krigsportföljen. General dHautpoul har tills vidare blifvit utnämnd till generalguvernör öfver Algerien. Alla tidningar äro högst belåtna med general d Hautpouls entledigande från ministerportfölen. ! General Schramm, säger en tidning, anses för en dugtig soldat, men klen statsman. Han var förut president i den s. k. infanterikommit!c2n; under Ludvig Filips regering var han pär af Fravkrike och under marskalk Maisons ministere år 1837 chef för krigspersonalen. De E:yseiska tidningarna låta påskina, att denna ministerförändring har skett för att behaga general Changarnier, om hvars förhållande till presidenten Bonaparte tidningarne på en tid baft mycket att orda. Så mycket tyckes vara säkert att ett visst misstroende råder mellan dessa båda herrar. Förgäfves skall presidenten Bonaparte bafva erbjudit marskalkstafven åt general Changarnier för att vinna honom; generalen skall stolt hafva svarat till ett wvisst sändebud från Elysee, att han icke af L. Napoleon behöfde mottaga en värdighet, som ban sjelf i morgon kunde bortgifva åt andra. Då L. Bonaparte fick underrättelse om generalens hållning, skall han å sin sida yttrat: Om generalen icke vill vara min vän, så skall han åtminstone icke kunna tvinga mig att -blifva hans fiende.n Tidningarna meddela ett s. k. manifeste de la gauche militaire; hvilket utgifver sig för ett uttryck af general Cavaignacs planer. Dessa skulle bestå: deruti att bekämpa hvarje revision af konstitutionen före den 29 Maj 1851 såsom inkonstitutionell; den omtalade förlängningen af L. Napoleons presidentskap ansåge ban som ett våldförande af konstitutionen, hvilket han skulle möta med en proklamation till fransmännens patriotismen; hvarjemte ban vore beredd att sjelf ställa sig i spetsen för de medborgare som ville försvara konstitutionen. Mot slutet heter det derefter: Han (Cavaignac) har i detta afseende uttalat sig på ett sätt, alt intet tvifvel kan qvarstå angående hans fasta beslut. Vi frukta icke för misstag, om vi förklare att ban i denna punkt öfverensstämmer med general Lamoriciere. Bedeau har ännu icke så bestämdt förbundit sig som hans aktningsvärda embetsbröder; dock skulle det ingalunda förvåna oss, att finna honom göra gemensam sak med de andra till försvar af konstitutionen och särskildt till mötande af presidentskapet: förtlängning. I alla händelser kan man påräkna, att general Cavaignac under nästa session kommer att öppna ett ganska allvarsamt fälltåg. Tr. I ar se As rn Knvliven. färafall;t. 2