Aftonbladet – 31 oktober 1850, sida 1

Skizzer från Nord-Amerika. 1V. S:l Louis den 27 Aug. 1849. De burleska händelser, som jag berättat för er, fingo ett så tragiskt, ett så ovanligt slut, att jag behöfver heia ert förtroende för mina ords sanning och min uppriktighet, för att våga fortsätta berättelsen. Den som kommer långväga ifrån, kan utan svårighet ljugav, så ger ordspråket. Dock skola de, som känna de märkvärdiga träkter, hvilka Jag geromrest, icke förundra sig öfver de vilda seener, om hvilka jag nu skall gifva er en simpel, ingalunda öfverdrifven berättelse. und Min vägvisare, mestitsen på sin vilda höst, och jag bade ankommit ungefär kl. 10 e. m. till Don Ramöns hus. En negrinna öppnade porten för oss, den knarrade på sina gångjern med ett hemskt ljud, som syntes i: nebära e förebud till de förfärliga scener, som vi sra skulle blifva vittnen till. Den vilda häste hade! blifvit försatt i frihet; gaiggande och frustande hade han med ursinnig gläd e återvunnit sin för ett ögonbiick förlorade frihet. Min häst, hvilken stolt hade följt den vilda bästens äfventyrliga lopp, hade blifvit lemnad qver vid porten, hvarest ban stod o:0:igt tram pande: med föiterna. . Han var så varm, att ångan rök utaf honom. Efter att hafva iyst oss gick: negrivnan tillbaka till. hästen, förde den vid betslet omkring huset och: 1l-dde den in i stallet, som utgjorde en byggnad för sig sjelf. Sörj väl för honomp, sadejag tili negrinnar Var icke rädd., sade mannen, som visat s i fönstret och fört oss in i et litet fyrksnugt rum af. mycket tarfligt utseende och som var belegdt med mattor af mycket vackert arbete åf den sort, som peruaner och mexikaner pläge flåtg En gammalmodig mandolin af spansk