i varje underrättelse om cholerans utbredning inom fåderneslandet bekräftar den3sorgliga erfarenheten, att denna farsot förnämligast näres af nöden. Att föda den hungrande, kläda den nakne och herbergera den husville har alltid varit ett bud af den christliga menniskokärleken, hvars kraf vårt sam hälle med städs2 ökad omsorg sökt uppfylla. Annu finnes docx bland oss mången som täres af hung:r, skälfver af nakenhet och saknar tak öfver hufvudet. Att bispringa dessa olyckliga bjuder oss nu ej blott menniskokirleken, utan ock omtaskan om egen helsa och lif. Medel härtili hafva förgäfves blifvit sökte af fattigvårdens, för sine ändamål redan bestämda tillgångar, och börs, så vidt möjligt är, ej heller sökas i en beskattning, som alltid tungt drabbar den mindre bemedlade; — de skola deremot säkert finnas i den välgörenhet, som inom Stockholms stad aldrig förnekat sig, när densamma för ädla och samhällsvigtiga ändamål påkallats. I denna öfvertygelse har Stockholms Allmänna Sundhetsnämnd härmed öppnat tillälle för frivillisa bidrag till bekostande af soppkotnping, vedutdelning samt någon hyreshjelp åt de fattige, äfvensom oundgängligt nödiga klädesplagg åt de mest hlottställde, och en bättre omvårdnad om barackhionen. Behofvers pröfning och beviljandet af understöder öfverlåtas åt resp. Församlingarnes Sundhetsnämnder, och af Siockholms Stadsnämrd har crhållits tilstånd att begagna redan befintliga soppkokningsanstalter. Inflytande medel för ofvan uppgifna ändamål förblifva skiljde från Allmänna Sundhetsnämndens öfriga tillgångar; ech kommer redovisningen för dessa medels användande att genom tidningarne Allmänheten meddelas. Stockholm den 22 Oktober 418350. Allmänna Sundhets-Nämnden.