Aftonbladet – 28 oktober 1850, sida 2

ren, genom att talrikt bivista hans recett; Melodramer och en tableau vivsni lära komma att än yiterligare illustrera aftonen. — Pianovirtuosen hr Hasert och tenorsångaren Martini anmäla till i morgon en soir uti de la Croix salong. Af den förre får iman höra pianopjeser i k k och modern styl: af dea sednare åtskilliga italienska och franska arier af Beilini, Verdi och Halevy, hvarjemie förekomma manvskörer och ett flöjnummer a! br Braun. Då båda soiregifvarne med mycket bifall redan presenterat sig för hufvudstadens publik, så är ait förmoda att detta deras företag ej lemnas utan uppmärksamhet. — Bildsingseirkein firade förliden söndag den 27 Okt. sin 5:te årsdag. Sammankomsten bivistades af så många personer, som den stora lokalen kunde rymma. Många af stadens utmärktare embetsmän och lärde m. fl. voro för tillfållet inbjudne af cirkelns styrelse. Föredrag höllos enligt följande program: 4:0 Inastrumentalmusik. 2:o Chörer: a) Cirkelns Sång, af Croshamn; b) I Norden vexer en äde: stamp, af Andersson. 3:0 Inledningsord, ef ordföranden, 4:0 Instrumentalmusik. 5:0 Årsherät:else. 6:0 a) Chör ur operan Hvita Frun; b) Jubelsång, af Sturz. 7:0 Framidsbildar. Föredrag sf here såeposbyggmäst. Andersson, 8:0 Iastrumentalmusiz. 9:6 Återblick på det förflutna arbetsåret. Föredrag af sekreteraren. 10:20 Chörer: a) Hymn till Fådernes !andat, af Cronhamn; b) Hymn till Konungen, af O Lindblad. Alf årsberättelsen upplystes, bland annat, att cirkelns bibliothek blifvit tillökt under förflutna året, medelst flera gifvares frikostighet, med ej mindre än 324 verk, hvaraf minga i flera delar, samt 13 planschverk. Boklåningen hade också under året betydligt tilltagit. — Herr G. Ameen, ordförande i Bildningscirkeln i Carlskrona, var äfven närvarande vid sammankomsten. Nästa söndsg kommer revisor Cronhamn att kesörja om föredragen för afto nen, då äfven flera musikstycken komma att utföras. — Arbetarsföreningens sammankomst i går afton var icke så talrikt besökt som vanligt, emedan många ledemöter bivistada Bildnings nirkeins fest. En ef de närvarande uppstod och talade med öfvertygelse för de svensta Judarnes likställigbet med andra svenskar i medborgerliga rättigheter och skyld:gbeter, och med det humsna åskådningssätt, som gjort sig gällande bland Arbetarföreningens medlemmar, var det naturligt, att talaren skulle röna myc ket bifall. — Afven uppstod fråg gionsfrihet t allmänhet, och på serskild proposition förklarade de närvarande ledamöterne enstämmigt, att de voro anhängare af den åsigten, ait några yttre band aldrig kunna binda menniskans inre öfvertygelse, hvarföre aflagen erkänd full: omlig frihet i trossaker vore önskärd,