video, sällan hyste lika meningar, derföre att de icke ägde samma interesse. När derföre en revolution slutiigen brötut i Buenos Ayres resie landshygdea sig mangrannt, rusade til staden, intvg den, och gjorde sin anförare till hössta masnen på ställer Auföraren var Rosas. År 1530 valdes han dock formligen till rekeps styresman, men genom landtiolkets igt och i trots ef stadsfolkets mostånd. gång uppstigen tll denna höga plats, a3 förlika sig med bildningen. Han tyckte; åte a de vilda seder ban hade antagit. ri sökte på nyit blifva stadsbo: ermen vil: skinn; men staden satte sig emor fö t, sgen vägrade öfverseende åt den som svikit heune och giort affall till rå: Visade sig Rosis 1 4ene ralsuniform, så 2 man hvarandra på hvilket slagfält han rvirfvat sina sporrar. Yttrade han sig vid viiler sammankomst, så frågade någon veterskspsman ea skald hvar Rosas hemtat sina Sig: han i ett aftonsällskap, en teriupekade fruntimren på honom i smyg iskade: se på den der förklädde Gaupl Och alla dessa bakhugg och sidohugg träffada honom emoilanåt öppet i de stickande anosyma epigrammer, genom hvilka Buenos Avres innevånare gjort sig ryktbara. fre år af hans styrelse förflöto under denna ktning, så dödligt sårande för hans högmod, ä ke da guvernörstislut lemnade statsrodrer åt en pyvaldefdare, nedsteg hin från guvernörspalatsets por med själen törd af hat och bjertat isprängdt, vid öfvertygelsen att för honom :y något förbund med staden icke mera möjgt. fan återuppsökte då sina trogna Gaueher, sisa afvelsgårdar och gräsöknen, der ban obestridt var förste mannen; men han gjorde så med föresats att åervända en dag tili Bue nos-åyres såsom envåldsherrskare, likasom Syl! 5