Aftonbladet – 26 oktober 1850, sida 1

hos ett folk, som icke kunde göra lika hastiga framsteg som de redan bildsde Europeerna; han sökte påskynda tidens lopp och för SydAmerika göra hvad Peter I:te hade gjort i Ryssland, men utan att äga eller kunna begagna samma medel; der Peter lyckades, der misslyckades Rivadavea. Möjligen skulle äfven han hafva lyckats, om han gått tillväga med litet förställning. Men han stötte sina lsndsmäns fördomar öppet. och vissa fördomar hänga så fast vid nationaliteten, att de endast med den gå under. Han gycklade öfver den sydamerikanska drägten, röjde sin vedervilja för paljettbroderierna, sitt förakt för slättbons långa vest och kjolformiga kol; och som han å andra sidan icke dolde det företräde ban vaf åt den curopeiska drägten, gjorde han sig allt mindre och mindre omtyckt bos mängden och märkte imyndisheten haka sig så smånisgom ur häcderna, Och bkväl: bvod gaf ban ieke sina landsin i vederlag för de två eler tre klidesperörivd dem aftägga? Hans a, som Buenos Ayres c sedl:r, som han sökte förvaltning var den bi vågonsin ägt. Han stiftade uviversbeter, inrättade järdoms skolvr, mförde vexelundervisningen i folkskolorna; urder bans styrelsetid 23 konipka!lades vetenskapsmän från Europ: sierna skyddades och begynte utveckla Horns Ayres begynte kala erikas ; Athän. Sriget med Bresi et skedde 1826. å Hen Ayres sida så he tändska krig, plorde fer sträpgningar, uWtön d: dem styrelsens hrafter. I samma mån åter som an strida detta ch hållet fosteroerhörda anTOP fick missbelåterheten lu!t, och uppror vå Det är redan närondt al Buenos Ayres, hkasom landifoll et kring Mon! e