Aftonbladet – 26 oktober 1850, sida 1

slättbons fördomar, uppretade bygden emot staden, lärde den uppskatta sin styrka och beräkna öfverlägsenbetea af sin folkmängd, och sökte göra gräsöknarnes invånare begripligt att de, när (de blott ville, kunde i sin ordning blifva berrar i samma stad, som så länge varit deras beherrskåre. Under tiden förflöto åren och man skrefredan 1820, då Rosas begynte visa sig, understödd af det inflytande, som han vunnit bland slätt boerna. Milisen i Buenos Ayres hade gjort myteri mot den dåvarande guvernörn Rodriguez. Då iuryckte der ett regemente af landtmilisen, los Colorades dr las Conchas (ode röda från Conehase,) den ö Oktober 48290, och i spetsen för dem deras öfverste, en man som kände s:aden förut och var bekant i staden: Juau Manuel Rosas. Degen derpå kommo landtmilisen och stadsmilisen i hardgeming med hvarandra; men öfversten sågs ej i spetsen för sitt regemente; en häftig tandvärk, men som försvann när stri den var öfver, efligsnade bonom, utan tvilvel till bans stora tedsnad, från drabbningen. Detta intåg i Buenos Ayres är den enda vapenbragd, som Rosas har att rakna, under hela sin politiska bena. tadsmilisen blef besegrad. Rivadavea utnäimades pu till och öfveriog ledsiogen kesminister allmänna on: dom under oreliga tider dyka upp få revoutronssvallets yta. Han hede I: r i Eu ropa, ban ägde vidsträckta hn per och Nf vades af den mest e a och fer Öd der mest oegennyttiga Rvad son remot kunde a: sm var blot 1, ac met af den ev bildrvingen hvilken han shärskådat i Paris och London missiedde honom i afseende på tlläpninge