Aftonbladet – 24 oktober 1850, sida 3

del utgjordes al 24 vagnar; den första smyckad :; med blomster och förande konung Ludvigs: byst, de följande 22 med konstnärligt ordnade sinnebilder och redskaper af nästan alla slags slöjder, och hvardera omgifven af det symboliserade yrkets mästare, gesäller och lärlingar i arbetsdrägter och medförande sina verktyg.) Den 24:de, som var egznad åt de bi!dande konsterna, förde konung Ludvigs kolossala staty, jemte de nedomkring honom sittande bilderna af Målare-, Bildhuggareoch Biltdgjutare-konsten; den beledssgades af konstnärer. På passande mellanrum i den långa raden gingo Mänchens sångoch musikföreningar. Tåget satte sig i rörelse kl. 11 f. m., och ordnade sig vid ankomsten på Theresiaängen i en halfcirkel omkring Bavaria och läktaren. Vid eti af konung Ludvig gilvet tecken föll betäck ningen. Ett allmänt rop af förvåning och hän förelse från de på stället samlade trettiotusen åskådarne helsade bildhuggaren Schwanthalers och bronsgjutaren Millers mästerverk. Hvad som isynnerhet öfverraskade hvar och en var den underbara harmonien mellan samtlige delane i den jättelika qvinnofiguren, och den intagande skönbet, som hvilar öfver alla dess drag, oakt2dt deras ofantlighet. En stund efter aftäckningen uppträdde målaren ÅA. Teichlein på bildens sockel och höll ett kort tal, hvari han uttryckte det tyska fäderneslandets tacksamhet för konung Ludvig, som med skäl till erkändes äran att vara den nya tyska konstens danare. — Festen slutades med ett allmänt lefvel, för konung Ludvig, jemte en hymn, som var författad och komponerad för tilltället, samt utfördes af sångoch musikföreningarne. Bavarias bild är 54 fot (bäjerskt mått) bög; i dess hufvud rymmas 28 till 30 man: nageln på dess stortå kan knappt betäckas af en mans begge härder; hennes pekfinger har 6 tum i diameter, kroppen 12 fot, och venstra armen, som håller en lagerkraus, 5 fot. En dörr i postz2mentet leder till en svängtrappa af gjutjern, på hvilken man kan stiga upp i bildens hufvud, der hvilosäten för flera personer finnas. Oppningar emellan lockarae upplysa detta sällsamma rum, och lemna tillita utsigt öfver hela Miucchen och dess nejder, ända till Alperna i bakgrunden. Malmen väger 2500 ceniner (625 skeppund) och uppskattas i värde till 150 000 floriner. Den utgöres tiil största delen af turkiska kanoner, som efter slaget vid Navarizo blifvit uppfiskade ur bafsbottnen af grekiska dykare. Gjutgodset är öfverallt omkring !, tum tjockt ; hvar qvadratfot väger vid pass 20 , och om denna yta vore plan, skulle den betäcka ett fält om 10,450 qvadratfot. Kolossens rymd är 62 500 kubikfot. Bredvid den upprättstående bilden sitter ett lejon, som når den något mer än balfhögt, eller till 30 fot; det utgör tillsammans med statyen en till alla sina gränslinier på det Jyckligaste afrundad giupp. — Med den elektriska telegrafen mellan Pa ris och Tours gjordes första försöket den 414 Okto ber. På 2 minuter 30 sekunder vexlades 3 depescher. — Enligt statistiska uppgifter som lemnas i en fransk tidning, innefattar London en yta af 210 qvadratmetrer. hvarpå finnas 260,000 hus och en befolkning ef 4 924,000 invånere. Gatornas ströckning går till 4,126,000 metrer; gatornas yta, trottoirerna oberäknade, till 6 millioner qvadratmetrer. Paris innefattar en yta af 34,379,016 qvadratmetrer, med 29526 hus och 4.053 897 invånare. Gatornas sträckning går till 425.000 metrer, och deras yta, trottoirerna oberäknade, till 3 600,000 qvadratmetrer. Då man i Paris beräknar 34 metrer för hvarje invånare, beräknas i London 400 metrer på hvarje. I London kommer i medeltal 7!, invånare på hvarja ; hus; i Paris 32 invånare på hvarje hus. Cirkulationen är i London vida större än i Paris. Så bar man t. ex. anmärkt att öfser Pall-Mclli Lon don, förbi drottningens teater, passera icke mindre ån 800 åkdon. Öfver Londons bro passera dagligen minst 43 000 åkdon, och öfver Westminsterbron minst 8 millioner bästar årligen. Öfver Bou!evard da Csepucins i Paris passera p dygnet 9,070 dragare; öfver boulevard des Italiens 10 750; öfver boul!evard Ssint-Denis 9 6090. s. Vv. — GROSSHASDEL MED TJUFGODS I LONDON. En märkvärdig upptäckt om en dylik handel, bedrifven i många år midt i Londons City, skedde den 4 Oktober. Några dagar förut hade rapport ingått till Londons polis, om en stöld af siliver, till betydl gt värde, som blifvit föröfved bos en katolsk prest, vid namn Richards, i Bootle, nära Liverpool; och tre verksemma agenter af den så kallade utsparande polisafdelningen (the deteciivo policen), inspektor Lund samt sergeanterna wW bicher och Skaw fingo befallning att tillse om någonting af det stulna kunde uppspåras i London. Resultatet af deras forskningar blef ett af dem anställdt besök, den 2 Okiober, hos: m:r Thomas Charles Sirrell, guldoch silfvervaskare i City, Barbican, MM 83 cch 54. Vidinträdet i hans magasin tillsade inspektor Lund sina embetsbröder att lägga beslag på två stora packor, tom lågo på disken, och frågode med detsemma m:r Sirrel! om han icke på morgonen fått ett bref från Li verpool. M:r Sirrell bejakade denna fråga och lemnade brefvet åt m:r Lund, till påseende. Seden denne genomögnat det, förklarade han att han nödgades meddela mottagaren den oangenäma underrättelsen att vara ställd under polisbevakning, såsom misstänkt för döljande af tjufgods. Packorea öppnades derefter och funnos innehålla rofvet aftvå vid Liverpool föröfvade stölder, hvaribland den ena var den bo: m:r Richards i Booile. Inspektor Lund lemnade buset och dess ägere under sergeanterna Whichers och Sbsws uppsigt, och begaf sig till elektriska telegrafbolagets byrå vid Lothbury. Der begegnada han de upplysningar han vunnit gerom bref: vet till n.:r Sitrel!, och telegraferade till m:r Dowling, polismästsren i Liverpool, en reqvisition att genast arrestera två personer, vid namn Macauley och Macguire, hvars adresser och utseeede tillika upp gåfvos. Derefter återvände han till Barbican cch lät derifrån föra m:r Sirrell till polisfängelset vid Kingstreet i Westminster. En halftimma sednare inlopp genom telegrafen ett svar från m:r Dowling i Liverpool, af innehåll att både Mecauley och Macguire blifvit häktade derstädes; hvarjemte m:r Dowliog föreslog att äfven ditsända m:r Sirrell. Polis kormmissarierna i London funro äfven detta lämpligast, och Sirrell afsändes följande patiter. — Under tiden hade polisen redan, vid en ytlig undersöknvisg af Sirrells i de två husen befintliga maAB -— Q ——ch h S —— -— tr (0 ( k k ti