Aftonbladet – 24 oktober 1850, sida 2

Nej, svarade jag; dessa trakter äro icke äkra. Redan i afton begifver jag mig på väg ill S:t Lonis. Måbända få vi ett par skärmytslingar med stråtröfvare.n Jag gillar ert besluts, sade spanjoreniall varsamt. Gud hålle sin hand öfver er! Eno kappsäck är i denna trakt ett verkligt byte, som hundra jägare äro lystna efter. Oss emelan sagdt, senor Caballero: ni förföljes. Edra dubbloner, edra dollars och er vackra ridhäst hafva satt alla stråtröfvare i rörelse. Känner ni domaren Peters? Mitt ridspö hade så när fått den äran att göra bekantskap med honom; han ville stjäla min häst. Läs detta bref, som jag i detta ögonblick fått från en af mina spioner, en mycket skicklig man, som gör mig stor nytta. Här lefva vi i ett beständigt krig. Man hör aldrig talas om annat än bedrägerier, bakhåll, öfverfall, plundringar och ofta mord. Än samla sig indianer, än texianer i stora szaror, och tåga ut öfver prairierna eller anfalla våra städer och byar. Jag är nödsakad att hålla spioner för alt i tid kunna underrätta mig om de faror som hota mitt hus och om de sammangaddniggar, som stiftas af dessa föregifna domare och generaler, med hvilka detta fördömda land är befolkadt, Min spion är en f. d. fransk arbetskarl; han är trogea som guld och har en märkvärdig skarpsinnighet. Ilans berättelser äro alltid sanna. Läs nu brefvet. Han gal mig nedanstående bref, hvilket jag läste med desto större intresse, som det angick mig sjelf. General Peters har värfvat 20 andra generaler och vill sannolikt taga in hos er. Han är nu på spår efter en kapten Tolmer, som synes hafva pengar med sig och på resan genom prairierna till Nachoydoches har varit lycklig nog att undgå 2 ä 3 försåt. Råd honom att