Aftonbladet – 21 oktober 1850, sida 2

KREOLEN2). AF HEINRICH ZSCHOKKE. sGudskelof, att man åter får hemta frisk luft! sade herr George, i det han tog herr Limhis arm, för att tilllika med honom besöka de täcka höjderna ofvanför staden. Den qvickaste qvickhet blir slutligen en osmaklig lek, när bjertat inte tar del i leken. Jag hade nyheter, högst vigtiga för er; de brände mig hela morgonen. Af fruktan att ni i sällskapet kunde spela tankspridd, ville jag icke förr meddela er dem. Det var mig vigtigt att skryta lie för generalen med er person., Låt höra dessa nyheter., Kommer ni ihåg? I går föreslog jag er på skämt att bortföra grefvinnan Piviafranca. I dag är det inte längre något narri. Låtom oss lägga hand vid det ädla verket! God dam, jag dör af ledsnad i Messina Ni är vid lustigt lynne, sir. pDet är mitt iskalla allvar, sir Fortunatus! Redan i går afton erfor jag allt som vi behöfva veta, och redan denna morgon har jag med kännar-ögon mönstrat fästningen, dess styrka, dess svaga punkier, fönstrens höjd, bakportarnes beskaffenhe. Jag säger er, företaget är ea barnlek, och romanen om er kärlek skall krönas med det föriräffligaste slut. pJag besvär er, kära vän, inte ett ord mer om grefvinnan, sade Fortunatus och öfver hars drag for e:t mörkt uttryck af ovilja. Hon bor blo t en helf mil härifrån!s for:for britten. På sia slägtinges, en marchesa Viogannis landtgods lefver hon i den djepaste, ru nelika indragenhet, äfvensom i den djupaste sorg efter en afliden gammal anförvandt.o Jag vill och får icke återse henne, sir George. Derföre blir mig vistandet 1 Messina till ea plåga. Jag skall af generalens godhet u bedja mig att han heldre skickar mig tull Egypten eller Malia. Jag har först blot till ; Se ÅA. BD. JG 14, 217, 219, 222, 225—229, 231—2353, 235 —240 243 och 244.