Aftonbladet – 19 oktober 1850, sida 3

pi AU, BLUR aICL 1020-42 LI DORA K.: UL 1020-00 till 624 k:r. Ungboskspens antal för båda åren är 29 st. Vid den auktion, som hölls den 46 Oktober 1849, syntes djuren föga begärliga, så att för kronans båda arrendedjur (2:ne ungijurar) erHölls sammanräknadt allenast 53 rdr 414 sk. bko, och för fyra öfriga å sammma auktion försålda unga djur, endast 56 rdr A7 sk. s. m. Samtlige stambolländerierne hafva biifvit under loppet af 4849 behörigen inspekterade och dervid befunna i godt stånd, samt i allmänhet med nit och omtanka af innehafvarne vårdade. Technisk Afdelning. OM DJURÄMNENS ANVÄNDNING SÅSOM BETNINGSMEDEL FÖR BOMULLSGARN OCH BOMULLSVAÅFNADER. Af Cu. A. BroQUETTE. Uppfinningen är tvåfaldig och angår: 1) Användningen af djurämnen i förening med kalk, vid tryckning och färgning af bomullsvaror; 2) Användningen, såsom beimedel för bomullsvaror, af sådana djurämnen, som genom värme eller genom kemiska agentier kunna bringas att stelna. Genom förening med djurämnen får bomullen egenskapen att lättare mott2ga och bibehålla färg; den kan sedan, såväl ensam som efter sammanväfning med ylle och silke, tryckas eller färgas med lånst bjertare och lifligare färger. De till detta ändamål tjenliga djurämnena kunna erhållas antingen af mjölk eller muskelkött. Beredning af betningsmedel ur mjölk. Sedan mjölk blifvit väl skur mad och fått surna — antiogen af sig sjelf eller gezem tillsats af något ystningsmedel — har ostämne afsatt sig deri. Man upplägg:r detta på en silduk och låter vasslan afrinna, tills återstoden her samma fasthet som en tjock deg. Denna deg sönderdelas, efter några timmar, på det sättet, att man under rifning drifver den igenom en ståltrådssil, som har 8 till 40 hål på qvadraitummen. Det rifna slås sedan i sjudande vatten, hvilket hålles vidare i kokning omkring 95 minuter. Den ännu kokheta massan slås på en silduk och genomlakas der med mera vatten, tills det afrinnande vattnet icke längre rodnar lackmuspapper. Den fasta återstoden, som staduat qvar på gilduken, drifves på nytt genom en ståltrådssil, men som är betydligt tätare (med 20 till 25 hål på qvadrat-tummen), hvarefter den urlakade massan torkas. Broquelte begagnar silar af förzinkad ståltråd. Beredning af belningsmedel ur muskelkött. Fiohackadt kött utröres med vatten och urlakas uills det får en gulhvit färg. Man låter vattnet afrinna och upplöser återstoden i svag kaustik kalilut (om 4.01 eg. vigt), vid en temperatur af något under 400 ?. För att öfvertyga sig om att luten är fullkomligt mättad, tillsätter man så mycket af det gulaktiga ämnet, att något stadnar olöst i vätskan. Denna silas igenom en duk, och det genomgingna är nu brukbart för ändamålet. Broquette använder likväl hellre en fällning ur denna lösning, medelst någon syre, helst ättiksyra. Fällningen urlakas, tills sköljvattnet upphör att rodna lackmuspapper, hvarefter den torkas. För at: på nytt upplösa trådämnet, knådss det i kallt vatten, hvartill man satt ammoniak (något mer än hvad nedan angifves för upplösn ngen af det ur mjölk erhållna ostärenet). Sedan blåndnicgen blifvit limmaktig, hvilket inträffar om några timmer, göres den åter fullt flytande genom kckning, lemnas att afsvalne till 30? C., och sammanblandas med olja och släckt kalk. Derefter omröres blandningen, tills den svalnat fullkomligt. Sättet att förena tryckfärger med djurämner, för icke förberedda bomullsvaror. För att göra det i väfnaden vid ångningen koagulerande djurämnet! brukbart såsom betnirgsmedel äfven för sådana färger, hvilkas bad äro alkaliska, såsom orselj m. fl., äfvensom att vid tygets tvättning i lut förekomma betningsmedlets upplösning, måste det animaliska ämnet förenas med släckt kslr. Man upplöser 40 I af det ena eller andra bland de ofvennämnde djurämnena i 50 till 60 sjudande vatten och 4 V kaustik ammonisk. Härvid slår man djurämnet och halfra va tenmärgden i ett kärl af trä aller stengods, tillsätter ammoniaken och inblandar sedan det öfriga vattnet, under ständig omrörning. När upplösningen svalzat, blandas den med omkring 3 procent bomolje, som iniöres väl, på det att den mjölklika blandniog, som bärvid uppkommer, måtte blifva jemr. Denna blandas vidare med 2 procent kall släckt kalk, som noggrannt inröres. Preparatet är nu tjenligt såsom tillsats till tryckfärger för bomullsgarn och bomullstyger, samt alt tilldela dem en animalisk besksffenhet, som de af naturen icke egde. Såväl kalken som färgerna få icke tillsättas förr, än färgblendningen skall begsgvas. Naturligtvis kunna blott sådana färger användas, som ej skades hvarken af kalken eller ammoniaken. Äro färgerna o:ösliga, så måste de först pulveriseras fint, för att lättare kunna införlifves med den af djurämne, kalk och olja bestående blandningen. Da härmed tryckta bomullsvarorna måste sedan ångas. Djurämnens användning såsom belmedel för bomullsvaror. För att bsia bomnilsvaror, så alt de efier ångningen få en animalisk beskaffenhet, inblandar man