Aftonbladet – 19 oktober 1850, sida 3

EES OO VV Madame Sontaz lärer vara engagerad för Pe-. tersburg, äfvensom Grisi, Mario, Tamberlick, Tamburini, hvilka i höst skola inträffa i den ryska hufvudstaden. Ernst kommer att tillbringa vintren i London, dit han väntas i November. Teresa Milanollo har nyligen gjort en konstresa i Frankrike och der väckt den lifligaste entusiasm. Afven den i London nyligen bildade BachSociety gaf på den store mästarens dödsdag en konsert, som var ansenligt besökt. DenikLondon fordom rådande fördomen, att Bach endast skrifvit torra fugor, har nu försvunnit, och Bach-Societetens bemödanden a!t alltmera popularisera denne mästares verk, hafva krönts med mycken framgång. — MEYERBEERS PROFET) har nyligen blifvit 74:de gångon uppförd i Paris. I synnerhet m:ll Alboni, som spelade rollen Fides, berömmes mycket. Inkomsten steg till 40,800 fravca, — I Dagl. Allehanda meddelas följande landtbruksnotis: Bland de många sjukdomar, för hvilka hvetet är ussatt, är det s. k. sotet det allmännaste och tilllika mest förhärjande. Om denna sjukdoms natur hafva tankarne länge varit mycket delade. Slutligen har man dock kommit till fullkomlig visshet derom, att den är en parasitvext; äfven eger man den bestämda erfarenhet, att hvete, sådt i sumpiga trakter och på lågläcdta åkrar, mera allmärt angripes af sjukdomen, än det som varit odladt på torra och högländta ställen, en omständighet, som tydligt bsvisar sotets uppkomst genom överflödig fuktighet. Hvad dess botemedel deremot vidkommer, så har man visserligen försökt en mängd sådana, såsom att talka och tjära utsädet, stöpa det i gödsetvatten m. 1. d., hvilka åtgärder dock visat föga eller ingen verkan för det åsyftade ändamålet. — På vetenskaplig väg har man dock nu kommit till det bestämda resultat, att sjukdomen helt och hållet härrörer af för grund plöjning och dikning. Sa här skälet för denna åsigt: Genom nederbörden sköljes ur matjorden en mänzd osunda ämnen, hvilka stanna på den endast några tum från jordytan belägna alfven, der de bilda ett lager af mögel. Då hvetets rötter nu, för att söka sin näring, genomträngt sjelfva matjorden, uppnå de detta lager, ur hvilket de insupa de skadliga ämnen, hvaraf sotet bildas i sjelfva kärnan. För att förekomma dsita oxda finnes således endast tvenne fullt radikala medel, nemligen 4:0 att genom alfluckring bringa matjorden till det sjup, att alfven ej kan nås af hvetets rötter; men ofta gör detta ej tillfyllest, emedan rötterna understundom mnedtränga djupare än någon alfluckring är möjlig att verkställa. Det blir i så fall i andra rummet ovilkorligen nödvändigt att befria alfven — den må nu ligga på huru stort djup som helst — från den fuktighet, hvaraf möglet bildas, hvilket åter endast kan ske genom en fulit ändamålsenlig dikning, såväl kring fältets gränsor som inuti detsamma. Der detta blifvit iekttaget, är man, med högst få undantag, fullkomligt fredad för ifrågavarande sjukdom. — Vid alfluckring och djupplöjning gäller den allmänna regeln, att dikenas botten alltid böra vara nägra tum djupere än alfvens yta, så att all fuktighet från densamma afledes. Huru nära till hvarandra dikena böra tagas, beror på jordens och alfvens beskaffenhet; således böra de allid tagas tätare på styf och bunden lera, än på sand och lös jord i allmänhet. Som hösten är rätta tidpunkten för såväl plöjning som alfluckring och dikning, så hafva vi ansett ofvanstående vara ett ord i sinom tid.n H. — En officer vid engelska flottan, vid namn Walter, har erbjudit amiralitetet en vigtig uppfinning, som afser att afbjelpa alla brister vid jernåvgfartyg. Han vill nemligen fodra skeppen med ett ämne, som skall hindra jernets sönderspliitrande af kulor och tillsluta hålen, upphäfva skakninger, som förorsakas ef elden, och hälla skeppet tätt och torrt. I Woo!wich har man pröfvat detta nya ämne med 32-E:gar och skall ru försöka deti Portsmouth med linieskeppskanoner. (K. V. A. T.) PORN ra ann ert