Aftonbladet – 19 oktober 1850, sida 2

med en utförlighet (både i anseende till plancher och den der åtföljande beskrifning eller lärobok), hvilken sedermera har kunnat inskränkas 1 de kortare läroböcker, som af efterföljande författare blifvit utgifna i samma ämne; men hvilkea var angelägen och ansågs nödvändig i sakens upphof, då Linearteckningen genom en inhemsk lärobok först skulle göras bekant här i landet. Den uppsattes förnämligast med ledning af Francoeurs bekanta skrift i ämnet; likväl efter en egen plan, och med upptagande tillika af hvad i danska linearteckningsverk, som den tiden (1829) funnos, ansågs tjenligt för ändamålet här. Att arbetet burit frukt i Sverige, bevisas af erfarenheten, och af sjelfva den omständigheten att flere läroböcker i lineirteckning tid efter annan sedermsra blifvit framkallade. Med detsarama bar ock erfarenheten vid sjelfva undervisningen väckt tanken på åtskilliga modifikationer af den första planen; i synnerhet hvad angår sammanbindningen af Linearteckning (ej blott såsom technisk öfning — i hvilket fall den lägger grund till artistisk Teckningskonst — utan ock såsom åskådningslära) med sjelfva Geometrien, såsom storhetslära, tagen likväl på det preliminära sätt, som föregår läsningen af Euklides. Bland andre, omförmäler or B. mot slutet af sin uppsatts ett slags modifikation i detta afseende vara vidtagen vid Nya Elementarskolan. Hans egen utgifna lärobok afser detta; och han karakteriserar det kortligen sålunda: att 1:a kursen, åskådningsläran, afslutas inom (skolans) första klass. I andra klassen genomgår lärjungen 2:dra kursen, storhetsläran, som innehåller de förnämsta egenskaperna hos linier, ytor och kroppar, hvilka egenskaper likväl ej framställas för honom såsom något på förhand gifvet, utan han ippfordras tvertom genom till honom ställda frågor, att öfva sina förståndskrafter med att söka riktigt besvara frågorna och sålunda leda sig till att inse sanningen och bevisa riktigbeten af de påståenden, som blifvit gjorda. Dot intressantaste i 2:dra häftet är meddelandet af tvenne Danska Förordningar af den 13 Maj d. å. De hafva utgått från J. N. Madvig, redan af gammalt känd och värderad såsom universitetslärare i Köpenhamn, numera minister för kyrkooch undervisningsväsendet. Genom dessa förordningar reformeras samtliga de lärda skolorna i Danmark, och upphäfves den hittills vid universitetet existerande Studentexamen, i hvars ställe sättes en Afgångsexamen, under ny och strängare form, vid sjelfva de undervisningsverk, hvarifrån lärjungen går till universitetet. Tidskriften gifver Förordningarne in extenso och på danska språket. Säkert skola dessa från regeringen i naboriket utfärdade organiska akter ej förfela sin verkan på tänkesättet i Sverige öfver hithörande ämnen. Häftet slutar med en fortsatt redogörelse för svenska lärobokslitteraturen från den 1 Jan. 1849, hvarvid anmälas skrifter af May, Olde, Ohrlander, Ekman och Loebell (öfvers.) Härpå komma läroverksnotiser. — Man bör önska att tidskriften nu, genom ökad uppmuntran från allmänhetens sida, kan bibehålla och fortsätta sin nyttiga verksamhet.