Aftonbladet – 14 oktober 1850, sida 3

skilda från engelsmännen? Litteratur. Af Tidskrift för Praktisk Byggnadskonst och Mekanikn,, utg. af Rob. Acrel, har 9:de häftet utkommit. Man läser här slutet af artikelo (af 0.) om Britanniabron, en berättelse, som omedelbart fängslar genom tanken på det gigantiska arbete, deruti omtalas. De med häftet följande plancherna innehålla ritningar till Mjöbäcks kyrka i Elfsborgs län, af träd: konstruktion och dekoration inventerade af prof. F. W. Scholander. En detaljerad förklaring, jemte ett slags polemik mot dem som i publiken någon tid lära begått det felet, att icke nog hafva uppskattat hr Sch:s förtjenster såsom arkitekt, finner man i sjelfva tidskriften; och detia stycke skall säkert läsas med nöje af begge pariierna. Atskilliga .smärre artiklar, som vidare förekomma, om Uppfordringsverk för tegel, Ventiler af segelduk och vulkaniserad kautschuk, Crosskillsvälten, tegelrörmachin, risqvarn i Gefle m. m. förbigå vi; men önska fästa läsarens större uppmärksamhet vid en insänd afhandling om Byggnadskonsten och dess idkare i Stockholmn, undertecknad X. Artikeln är icke utan att vara hvad man kallar betecknande. Den vidrör ett ämne, som otvifvelaktigt har sin vigt för -hufvudstadens förskönande, jemte ebå!lande af ändamiålsenligare byggnader. Ea annan fråga är, om saken bäst skulle vinnas på det sält hr X. synes påpeka. I allmänbet förekommer hr X:s polemik mot stadens husegare, hvilka göra nybyggnader elter reparera sina hus, temligen skarp och i vissa fall, om ej rent af orättvis, åtminstone hård och besynnerlig. De hafva sjelfva, menar han, utom en god vilja ej ringaste begrepp; omdöme, smak eller förnuft i och för de byggnadsföretag, de sätta i verket, hvilket br X. vill bevisa genom uppräknande af några exempel på hus, der ornamenterna äro förfelade eller öfverlastade. Att sådana bedröfliga fall existera, kan icke nekas; och att Stockholms nybyggnader i allmänhet just icke vittna om djupa insiger eiler alltför utmärkt smak i arkitekturen, må vara sannt. Grunden bärtil! skall, enligt br X:s skildring, ligga i den omständigheten, att de byggande anlita personer, som samt och synnerligen äro okunniga stackare, och hvilka framförallt ständigt lära begå det felet, att rätta sig efter byggherrens, önskningar och vilja. Billigen bör man dock härvid taga i betraktande, å ena sidan, att den som låter bygga elier reparera sitt hus och derpå ned lägger sina penningar, väl ock bör få det gjordt enligt sin vilja; men, å andra sidan, måste man önska, utt en högre intelligens ledde arbetet: hvilket med andra ord vill säga, att byggherrerne anlitade bättre och kunnigare ritare, konstruktörer och dekoratörer. Frågan, som härvid uppstår, blir förmodligen om i Stockholm synnerligen god tillgång finnes på sådane män? Ar det verkligen så, kan det knappast göras troligt, att icke de byggande skulle vända sig till dem; ty, om ock något enskildt undantag på en snål byggherre skulle gifvas, hvilken föredrar att få ett fult, dåligt och il:a bygdt hus, hellre än att göra den uppoffring, som en bättre arkitekts begagnande skulle medföra; så tro vi sådana exceptionella personer här i Stockholm dock ej vara talrika. Vi anse oss med skäl kunna antaga, att de flesta, som hafva en summa att våga på nybyggnader, tillika vilja se den på bästa sätt använd. Hr X. föreslår inrättandet af ett s. k. Byggnadskontor för Stockholms stad, på eller i hvilket kontor stadens byggande husegare alltid skulle hafva skicklige arkitekter att tillgå. Nu frågas det, om meningen härvid är, att byggherrarne skulle anses skyldige och pligtige att anlita de arkitekter, som stadens auktoriteter åt dem utsåge, samt att ej få bygga annorledes än så som dessa auktoriteter och deras organer — arkitekterna i byggnadskontoret — tilläte? Besvaras detta med ja, då är saken klar och har sin riktighet: man torde endast få sätta ifråga huruvida ett sådant monopolium öfverensstämmer med svensk frihet, sådan den i lag är gifven. Besvaras det åter med nej, så har byggherrep samma rätt, som nu, att vända sig til hvem han vill om ritnings åc. erhållande; och då skapar icke byggnadskontoret åt honom flera eller andra arkitekter, än dem han i all: fall kan uppsöka och finna i staden, kontore! förutan. Ny Tidskrijt för Lärare och Uppfostrare, utg Mm se a 2 2 oo 66 mm a